Totalförsvar

En av de viktigaste uppgifterna blir att – i samverkan med Riksbanken – se till att betalningssystemet fungerar så långt det är möjligt, även i krig. Andra samhällsviktiga funktioner är sparande och finansiering, försäkring och finansiell stabilitet.

Ny struktur för det civila försvaret

Från den 1 oktober 2022 har det civila försvaret delats in i nya beredskapssektorer och civilområden. Beredskapssektorerna är indelade efter olika samhällsfunktioner, till exempel finansiella tjänster, livsmedelsförsörjning, transporter och energiförsörjning. Civilområdena består av sex geografiska områden. Beredskapssektorerna leds av en sektorsansvarig myndighet och civilområdena av en civilområdesansvarig länsstyrelse.

Finansinspektionens uppdrag som sektorsansvarig myndighet

Som sektorsansvarig myndighet ska FI stödja andra aktörer inom sektorn i deras beredskapsplanering. FI ska bland annat verka för att tydliggöra uppgifter och roller för olika aktörer. Vi ska också samverka med Riksbanken. Utöver detta ska FI arbeta för att de beredskapsåtgärder som vidtas inom sektorn är samordnade med andra myndigheter och sektorer inom totalförsvaret.

Krig och kriser

Beredskapssektorerna ska arbeta för stärkt beredskap för krig men också för olika slags kriser som kan uppstå. Det kan handla om samhällskriser där till exempel en naturkatastrof eller en pandemi är orsaken. Det kan också handla om säkerhetspolitiska kriser. Här kan ett exempel vara cyberattacker mot svenska banker som en del av hybridkrigföring från främmande makt. Det kan även röra sig om allvarliga militära säkerhetspolitiska kriser eller krig i vårt närområde, där regeringen ännu inte beslutat om höjd beredskap på grund av stor risk för krig i Sverige.

Beredskap för krig till nytta för kriser

Beredskapsresurser och samverkansstrukturer inom totalförsvaret – det vill säga förberedelser för krig – ska utformas för att även kunna användas för att kunna hantera kriser i fredstid. Bygger sektorn ett bra totalförsvar får den också en god krisberedskap på köpet.

Samhällsviktig verksamhet

Ett exempel på samhällsviktig verksamhet inom den finansiella sektorn är betalningssystemet. Ett större sammanbrott hos någon de av större bankerna, eller infrastrukturbolagen, skulle innebära en risk för långtgående skador på Sveriges ekonomi och annan samhällsviktig verksamhet.

I kris och krig ökar risken för störningar markant. En central uppgift för sektorn är därför att vidta olika åtgärder för att så långt som möjligt motverka att bland annat betalningssystemet slutar att fungera. Att prioriterade betalningar kan genomföras under höjd beredskap är en förutsättning för samhällets funktionsförmåga, försörjningsberedskapen och försvarsansträngningarna.

Förutom betalningar är sparande och finansiering, försäkring och finansiell stabilitet identifierade som samhällsviktiga verksamheter inom sektorn.

Samarbete med Riksbanken

Den 1 januari 2023 trädde den nya riksbankslagen i kraft. Den ger Riksbanken ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Inom ramen för ansvaret får Riksbanken meddela föreskrifter som riktar sig mot företag inom betalningsområdet. Riksbanken ska bland annat samordna berörda företags arbete med planering inför fredstida krissituationer och höjd beredskap, anordna utbildningar och övningar samt vid behov aktivera en ledningsfunktion för samordning och informationsdelning under en fredstida krissituation eller höjd beredskap. Riksbanken ska även övervaka att företagen uppfyller sina skyldigheter.

Genom sektorsansvarsrollen respektive riksbankslagen har FI och Riksbanken härigenom ett delvis överlappande ansvar och myndigheterna är överens om att samarbeta i frågor som rör civil beredskap. Syftet med samarbetet är tudelat. Den första delen är att Riksbanken inbjuds, och åtar sig, att delta i arbetet inom beredskapssektorn finansiella tjänster. Den andra delen är att undvika att parternas överlappande ansvar för civil beredskap inom betalningsområdet skapar otydlighet eller ineffektivitet i arbetet inom sektorn.

FI och Riksbanken är vidare överens om att samarbetet ska utvecklas och att roll- och ansvarsfördelningen behöver förtydligas och konkretiseras. Myndigheterna har för avsikt att återkomma i den frågan.