Hushållens skulder

Lån gör det möjligt för hushåll att jämna ut sin konsumtion över livet. Hushållens skuldsättning är hög och de senaste åren har hushållens skulder stigit snabbare än både inkomsterna och BNP. Skulderna består främst av bolån.

2020

FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån

FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.

Erik Thedéen: Buffertar behövs för motståndskraft i kristider

Coronakrisen är en viktig påminnelse om våra begränsade möjligheter att beräkna risker i förväg. Och krisen är inte över. Värna er motståndskraft, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på Fastighetsdagen 2020.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 3 punkter under det andra kvartalet 2020. Vid utgången av det andra kvartalet 2020 uppgick marginalen till 1,26 procent, jämfört med 1,29 procent det första kvartalet.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas marginal på bolån minskade med 8 punkter under det första kvartalet 2020. Från 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019 till 1,29 procent vid utgången av det första kvartalet 2020.

Den svenska bolånemarknaden (2020)

En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.

Banker får ge alla bolånetagare undantag från amortering

Banker ska få möjlighet att ge alla nya och befintliga bolånetagare ett undantag från amorteringskrav med hänvisning till spridningen av coronaviruset och dess effekter på svensk ekonomi. Undantaget gäller till och med juni 2021. På så sätt vill Finansinspektionen ge bolånetagarna ökat handlingsutrymme i denna osäkra tid.

Erik Thedéen: De ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset

Få kunde förutse coronakrisen, men det finansiella regelverket är flexibelt och tänkt att klara av även oväntade påfrestningar. Robusta kapitalkrav gör att svenska finansiella företag har god motståndskraft. De har därmed möjlighet att bidra till att värna samhällsekonomin genom att fortsätta erbjuda lån och andra tjänster till hushåll och företag. Tiden att använda den möjligheten är nu, sa generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbseminarium anordnat av Nationalekonomiska föreningen.

Inkomstbortfall kopplat till coronaviruset skäl till undantag från amortering

Spridningen av coronaviruset gör att många hushåll och företag kan möta ekonomiska påfrestningar. Även om krisen förväntas vara övergående så kan effekterna bli betydande. När det finns särskilda skäl kan banker och låntagare komma överens om att tillfälligt minska eller pausa amorteringarna. FI ser inkomstbortfall kopplat till coronaviruset som ett sådant särskilt skäl.

Henrik Braconier: Svenska banker och de låga räntorna

De låga räntorna medför risker. Tillgångsvärdena är höga och skulderna växer snabbt. Bland annat har de kommersiella fastighetsföretagens skulder vuxit mycket och bankernas utlåning till sektorn är stor. Därför beslöt Finansinspektionen (FI) nyligen att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Det är viktigt för FI att verka för ett robust och stabilt system där bankerna upprätthåller en tillfredsställande motståndskraft.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 5 punkter under det fjärde kvartalet 2019. Från 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2019 till 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019.

Laddar sidan