Det svenska finansiella systemet är stabilt och beredskapen i sektorn har stärkts. Samtidigt fortsätter nya risker att utvecklas. De finansiella företagen måste fortsätta att stärka sin operativa motståndskraft och förmåga att hantera exempelvis cyberhot. Det är några av de slutsatser som Finansinspektionen drar i årets första rapport om finansiell stabilitet och beredskap.
Banker och kreditmarknadsbolag har processer och rutiner för att hantera sina operativa risker, men de kan vidta ytterligare åtgärder för att minska riskerna. Det visar en fördjupad analys som Finansinspektionen har gjort.
Finansinspektionen ska undersöka Nordea Finans Sveriges och Moanks förmåga att identifiera, hantera samt rapportera stora exponeringar.
Under 2025 har stämningsläget bland hushåll och företag gradvis förbättrats. Samtidigt kvarstår en hög osäkerhet i omvärlden, och risktagandet på finansiella marknader har stigit markant. Svenska storbanker och försäkringsbolag är kapitalstarka men den finansiella sektorn behöver växla upp sitt arbete med att stärka den operativa motståndskraften mot cyberrisker och säkerhetshot. Det är några av Finansinspektionens slutsatser i årets andra stabilitetsrapport.
Fastighetsföretagen utgör den största enskilda risken för kreditförluster för bankerna i ett stressat scenario. Men andra branscher bidrar i ett sådant scenario sammantaget till lika stora förluster. Det framgår i ny analys som Finansinspektionen har gjort av hur bankernas kreditförluster kan påverkas vid en makroekonomisk störning.
Finansinspektionen ska undersöka hur Nasdaq Clearing följer säkerhetsskyddsregelverket. Undersökningen omfattar Nasdaq Clearings regelefterlevnad vad det gäller skyldigheten att utreda behovet av säkerhetsskydd i en säkerhetsskyddsanalys.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolven med två år, från den 31 december 2025 till och med den 30 december 2027 för svenska bolån, och från den 30 september 2025 till och med den 29 september 2027 för svenska kommersiella fastigheter.
Omsättningen och antalet aktörer på obligationsmarknaderna har minskat de senaste åren. Handeln med statsobligationer har blivit mer koncentrerad till ett fåtal stora företag, vilket gör marknaden mer sårbar om en störning skulle inträffa. Det framgår av en ny analys av Finansinspektionen (FI).
Osäkerheten om den geopolitiska och ekonomiska utvecklingen är stor och risken för negativa störningar är högre nu jämfört med i höstas. Samtidigt har svenska banker stora kapitalbuffertar och god lönsamhet vilket bygger motståndskraft. Men såväl finansiella företag som hushåll och företag behöver vara redo för att det osäkra läget kan pågå en längre tid. Det är några av våra slutsatser i årets första stabilitetsrapport.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i första kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Mellan åren 2020 och 2023 har antalet låntagare som har en ny obetald skuld hos Kronofogden ökat med 23 procent. Framför allt är det personer som har tagit större konsumtionslån hos så kallade nischbanker som får sådana allvarliga betalningsproblem. Samtidigt hamnar en av tjugo som tar ett lån av ett så kallat snabblåneföretag hos Kronofogden. Det visar en ny analys av Finansinspektionen (FI) och Kronofogden.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i fjärde kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
De tre storbankerna – SEB, Handelsbanken och Swedbank – ska även i fortsättningen hålla en systemriskbuffert på 3 procent på gruppnivå. Det är resultatet av den översyn av systemriskbufferten som FI gör vartannat år, i enlighet med EU:s kapitaltäckningsdirektiv.
Nu finns en film från det FI-forum som hölls den 3 december om civil beredskap.
Den svenska banksektorn har relativt hög motståndskraft avseende de faktorer som orsakade bankoron 2023, då ett flertal banker gick omkull. I de fall svenska banker uppvisar sårbarheter vägs dessa upp av motståndskraft inom andra områden.
Läget för den finansiella stabiliteten har förbättrats något under det senaste halvåret. Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur men sjunkande räntor bidrar till en ökad framtidsoptimism. Samtidigt innebär det osäkra globala ekonomiska och säkerhetspolitiska läget ökade risker, bland annat i form av cyberangrepp. Det skriver FI i årets andra stabilitetsrapport.
Onsdag den 20 november presenterar FI sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
FI redovisar metod för stresstest av fonders likviditetsrisker.
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade ytterligare under det tredje kvartalet 2024. FI uppmanar konsumenter att jämföra erbjudanden från olika banker för att få bättre villkor på sina lån.
Svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i världen. Det gör såväl den svenska ekonomin som svenska hushåll sårbara, vilket många nationella och internationella bedömare är ense om. För att komma till rätta med hushållens höga bolån har FI infört bolånetak och amorteringskrav. Åtgärder har också vidtagits för att minska riskerna för överskuldsättning, men mer behöver göras för att komma till rätta med osunda lånesituationer. Det skriver FI:s generaldirektör Daniel Barr i en debattartikel i Dagens industri den 18 oktober 2024.