Hållbarhetsredovisning

Regler för redovisning och rapportering av hållbarhetsrelaterad information tas fram internationellt, inom EU och i svensk rätt.

EU-direktivet om icke-finansiell rapportering

Direktivet om icke-finansiell rapportering (Non Financial Reporting Directive, NFRD) innehåller krav på vissa företag att ta fram en hållbarhetsrapport. De som berörs är företag av allmänt intresse som har fler än 500 anställda.

Rapporten ska innehålla sådana hållbarhetsupplysningar som behövs för att förstå ett företags resultat, ställning, utveckling och konsekvenserna av dess verksamheter. Direktivet anger miljörelaterade, sociala och personrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och mutor.

Klimatrelaterad information kan − enligt EU-kommissionens icke-bindande riktlinjer för hur hållbarhetsrapporterna ska utformas − med fördel redovisas i enlighet med de rekommendationer som utarbetats av Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) på uppdrag av Financial Stability Board.

Förslag till skärpt EU-direktiv om företags hållbarhetsredovisning

Europaparlamentet och rådet har nått en preliminär politisk överenskommelse förett nytt direktiv om företags hållbarhetsredovisning (Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD) som innebär att nuvarande regler revideras och skärps. Kraven utvidgas till att omfatta samtliga stora företag och samtliga börsnoterade företag inom EU (förutom noterade mikroföretag). Moderföretag i en stor koncern ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen. Reglerna kommer att tillämpas på noterade små och medelstora företag med beaktande av deras specifika karaktär. En undantagsklausul kommer även att tillämpas för små och medelstora företag under en övergångsperiod, vilket innebär att de undantas från tillämpningen av direktivet fram till 2028.

Även icke-EU-företag som genererar en nettoomsättning om minst 150 miljoner euro inom EU och har minst ett dotterföretag eller en filial inom EU måste tillhandahålla en hållbarhetsrapport.

Dessutom införs mer detaljerade rapporteringskrav och krav på att rapportera enligt obligatoriska EU-standarder. Standarderna tas fram av den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering (European Financial Reporting Advisory Group, Efrag) och antas av kommissionen som delegerade akter. Standarderna ska specificera den information som ska lämnas om miljöfrågor, sociala frågor och bolagsstyrningsfrågor. EU-kommissionen förväntas anta en första uppsättning av standarder innan 30 juni 2023. Enligt CSRD ska hållbarhetsrapporten framöver alltid utgöra en del av förvaltningsberättelsen, det vill säga den ska vara en en del av årsredovisningen.

Det blir också obligatoriskt att hållbarhetsrapportering ska granskas av en tredje part. Rapporten ska granskas antingen av en oberoende revisor eller granskare.

CSRD ska nu genomföras i nationell lag. Enligt CSRD ska lagstiftningen börja tillämpas i tre steg:

  • 1 januari 2024 för företag som redan omfattas av NFRD
  • 1 januari 2025 för stora företag som inte redan omfattas av NFRD
  • 1 januari 2026 för noterade små och medelstora företag, små och icke-komplexa kreditinstitut och captivebolag

Årsredovisningslagen

Enligt den svenska årsredovisningslagen (ÅRL) är hållbarhetsrapportering obligatorisk för företag som uppfyller fler än ett av följande villkor:

  • Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250.
  • Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor.
  • Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor.

Företag som uppfyller följande kriterier ska även upprätta sina hållbarhetsrapporter i enlighet med Taxonomiförordningen:

  • Företag av allmänt intresse enligt artikel 2.1 a-c i Direktiv (EU) 2013/34/EU
  • Företag som under det senaste räkenskapsåret i genomsnitt har haft fler än 500 anställda

När CSRD genomförs i svensk rätt kommer ovan att anpassas till det nya direktivet.

Första steg

Företag som omfattas av Årsredovisningslagens krav om att upprätta en hållbarhetsrapport ska identifiera hållbarhetsfaktorer (ESG-faktorerna) i den egna verksamheten och integrera dessa i hanteringen av hållbarhetsrisker i relevanta processer. När det gäller klimataspekter är TCFD:s rekommendationer en god utgångspunkt, eftersom de redan är integrerade i NFRD genom icke-bindande riktlinjer från EU-kommissionen.

Under 2022 ska de företag som även omfattas av Årsredovisningslagens krav att upprätta en hållbarhetsrapport i enlighet med Taxonomiförordningen bland annat redovisa vilken andel av deras ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomins två klimatrelaterade miljömål. Flera krav på redovisning kommer sedan successivt börja tillämpas från 2023.

För närmare information om kraven på hållbarhetsredovisning hänvisas till länkarna nedan.

Senast granskad: 2022-08-30
Laddar sidan