Många hushåll känsliga för högre ränta

Nya bolånetagare tog 12 procent större lån i fjol jämfört med 2020. Den genomsnittliga bruttoskuldkvoten för nya bolånetagare steg från 307 till 327 procent. Det är den högsta nivån sedan FI:s bolånekartläggning startade. Det skärpta amorteringskravet har fungerat som en broms mot stigande skuldkvoter. De stora skulderna innebär att låntagarnas privatekonomi blir mer ansträngd när räntorna nu stiger.

Överlag har nya bolånetagare marginaler för att klara betalningarna på sina lån vid en sämre ekonomisk situation. Men eftersom de har tagit större bolån i förhållande till sin inkomst, är de mer känsliga för högre ränta än tidigare, vilket i sin tur kan leda till dämpad konsumtion.

– Skuldkvoten hos nya bostadsköpare fortsätter att stiga i ett läge där räntorna är på väg uppåt. Det är bekymmersamt eftersom hushåll med stora skulder är mer räntekänsliga och kan tvingas dra ner på konsumtionen. Att fler nu binder sina bolån är ett sätt att öka motståndskraften mot stigande räntor. Men vi anser att det behöver bli enklare och billigare för hushållen att säga upp sina bolån i förtid, säger generaldirektör Erik Thedéen.

Den genomsnittliga skuldkvoten steg till rekordnivå, medan belåningsgraden sjönk något. Andelen nya bolånetagare med riktigt höga skuldkvoter är tillbaka på ungefär samma nivå som före amorteringskravet. Det är också fler nya bolånetagare än tidigare som hade stora lån både i förhållande till bostadens värde och till inkomsten. I bolånekartläggningen 2021 hade 6,3 procent av låntagarna både en skuldkvot över 450 procent och en belåningsgrad över 70 procent. År 2020 var andelen 5,8 procent. Högt belånade hushåll är mer sårbara när nu bolåneräntorna stiger.

Presstjänst


(Ej sms)
Laddar sidan