Den svenska bolånemarknaden (2020)

En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.

Andelen nya bolånetagare som amorterar på sina bolån har ökat under flera års tid. Amorteringskraven har bidragit till denna utveckling. Andelen bolånetagare som amorterade 2019 var oförändrat jämfört med 2018. Även den genomsnittliga amorteringstakten var på ungefär samma nivå som förgående år.

Om hushåll får ekonomiska problem till följd av spridningen av coronaviruset (covid-19), tillåter amorteringsregleringen att banken får ge hushållet undantag från amorteringarna. FI anser att bankerna i detta läge bör vara generösa i tillämpningen av undantaget.

Överlag har nya bolånetagare fortfarande goda marginaler för att klara betalningarna på sina lån i ett sämre ekonomiskt läge. Fler hushåll än tidigare klarade högre räntor utan att få underskott i sitt kassaflöde. Men något fler hushåll 2019 fick ett månadsunderskott vid inkomstbortfall än 2018. Det gäller framför allt hushåll som består av en person.

De åtgärder FI vidtagit för att minska riskerna kopplade till hushållens skulder de senaste åren har ökat hushållens motståndskraft. De har bidragit till att hushållen lånat mindre och köpt billigare bostäder än vad de annars skulle ha gjort.

God motståndskraft tyder på en begränsad risk för att bolånen ska orsaka omfattande kreditförluster för bankerna. Det bör också dämpa nedgången i hushållens konsumtion, till exempel om den ekonomiska utvecklingen försämras kraftigt till följd av spridningen av coronaviruset och åtgärder kopplade till detta.

Laddar sidan