Att mäta kreditrisk

De senaste åren har metoderna för mätning av kreditrisk utvecklats i snabb takt. Denna utveckling har i grunden drivits på av företagens affärsmässiga behov av att få mer korrekt och mer detaljerad information om sina risker – för att kunna göra bättre affärer. Samtidigt har de nya kapitaltäckningsreglerna, ofta kallade Basel 2, varit en stark katalysator för utvecklingen.

De nya kapitaltäckningsreglerna ger möjlighet för de kreditföretag som träffas av regelverket att hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd att beräkna sitt lagstadgade kapitalkrav för kreditrisk baserat på sina interna metoder, så kallade interna riskklassificeringsmetoder (IRK). Finansinspektionens exper-ter har genomfört, och genomför, en omfattande granskning av de sökande företagens IRK-metoder. Bland de företag som har ansökt hos Finansinspek-tionen finns både stora internationellt verksamma banker, och mindre nationella kreditföretag.

Denna rapport vänder sig till alla som sysslar med mätning av kreditrisk – både de som har fått eller har för avsikt att ansöka om Finansinspektionens tillstånd för att använda IRK-metoder och de som av andra skäl önskar lära sig mer om och utveckla metoder för att mäta kreditrisk. Syftet med rappor-ten är att delge alla intresserade vissa av de erfarenheter som Finansinspek-tionens medarbetare hittills samlat på sig i granskningen av IRK-metoder. I rapporten har författarna valt ut och beskrivit ett fåtal områden som enligt erfarenheterna har inneburit särskilt stora utmaningar för företagen. Den innehåller inte någon heltäckande bild av problem och svårigheter inom om-rådet.