Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:2)

Sveriges ekonomi har i hög grad återhämtat sig och tillgången till finansiering i det finansiella systemet är bra. En utfasning av Riksbankens tillgångsköp bör därför inledas för att undvika ytterligare riskuppbyggnad. FI ser bland annat ökade risker inom de kommersiella fastighetsföretagen.

Den globala ekonomiska återhämtningen under 2021 har varit starkare än väntat. Den starka återhämtningen har bidragit till att inflationen stigit. Om inflationen består kan räntorna stiga vilket skulle påverka såväl hushåll som företag, som i dag är märkbart mer skuldsatta än innan pandemin bröt ut.

Stödåtgärderna har varit nödvändiga för att upprätthålla den ekonomiska aktiviteten under krisförloppet och för att stötta återhämtningen. Långvariga tillgångsköp bidrar till stabilitetsrisker genom att pressa ner räntor och riskpremier, vilket leder till ökat risktagande och högre skulder. Eftersom Sveriges ekonomi i hög grad återhämtat sig och tillgången till finansiering i det finansiella systemet är bra, bör en utfasning av tillgångsköpen inledas.

Inom den kommersiella fastighetssektorn är efterfrågan på både bank- och marknadsfinansiering fortsatt stor. Skulderna ökar i förhållande till fastighetsföretagens intäkter, fler företag är sårbara, och deras räntekänslighet har ökat. Ökade sårbarheter i fastighetssektorn pekar på att bankerna fortsatt behöver ha stora kapitalbuffertar.

Den svenska företagsobligationsmarknaden präglas alltjämt av låg marknadslikviditet. Vid förnyad stress på finansiella marknader kan det åter bli svårt att omsätta värdepapper och emittera ny finansiering. Det krävs därför ytterligare åtgärder för att skapa en bättre fungerande företagsobligationsmarknad med högre motståndskraft.

Det är nu viktigt att åter bygga motståndskraft i det finansiella systemet. FI har därför bland annat fattat beslut som inneburit att den generella möjligheten till undantag från amorteringskravet upphörde den sista augusti och att den kontracykliska kapitalbufferten åter aktiverats. FI har satt nivån på bufferten till 1 procent, med effekt från september nästa år. Höjningen är det första steget i en gradvis ökning till vad FI bedömer som en normal nivå. FI fortsätter också arbetet med att stärka företagsobligations- och fondmarknadens funktionssätt.

Laddar sidan