Erik Thedéen: Sverige behöver en bättre marknad för företagsobligationer

Den svenska marknaden för företagsobligationer måste bli bättre på att bära och omfördela risk. Det krävs både bättre transparens och en bredare uppsättning aktörer. Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen under SNS/SHOF Finanspanel ”Behöver Sverige en större marknad för företagsobligationer?”

Datum: 2021-04-19
Talare: Generaldirektör Erik Thedéen
Möte: SNS/SHOF Finanspanel. "Behöver Sverige en större marknad för företagsobligationer?"

Marknadens särdrag kan innebära sårbarheter

"Vad Sverige behöver är snarare en bättre än en större marknad för företagsobligationer", inledde Erik Thedéen.

Han gav sedan en översikt över de särdrag som marknaden för företagsobligationer i svenska kronor har och som kan innebära vissa sårbarheter.

Likviditeten på andrahandsmarknaden är inte god nog. Transparensen om avslutspriser och affärsvolymer har varit otillräcklig. Antalet investerare är begränsat, och investerarkollektivet är alltför homogent. Det finns ett stort inslag av värdepappersfonder med daglig inlösenrätt för fondspararna, vilket kan utlösa stora utförsäljningar av obligationer om kunderna tar ut pengar. Långsiktiga placerare som försäkringsbolag, tjänstepensionsföretag och pensionsfonder äger relativt lite företagsobligationer i svenska kronor.

Bland de företag som ger ut obligationer är det många som saknar kreditrating, och det finns en tendens till koncentration − fastighetsföretagen står för nästan hälften av det emitterade beloppet på marknaden. Fastighetssektorn, som har stora lånebehov, har alltid varit beroende av att bankerna kan och vill ge kredit. Men nu har företagen blivit allt mer beroende av att också marknadsfinansieringen fungerar.

"Här ligger en potentiell stabilitetsrisk som FI har anledning att noga följa", slog Erik Thedéen fast.

När pandemin bröt ut våren 2020 uppstod det betydande störningar på företagsobligationsmarknaden. Stora försäljningar från främst fonder rubbade stabiliteten i marknaden. Prisbilden blev osäker, fonderna fick problem att värdera sina innehav, och vissa fonder behövde stänga för inlösen under en viss tid. En effekt var att det blev svårt att ge ut obligationer för företagen. Många emittenter vände sig till bankerna för att tillförsäkra sig kreditfinansiering.

"Läget var ansträngt och om inte stat och riksbank vidtagit stora stödåtgärder hade trycket på bankerna att ställa upp ökat mycket mer", sa Thedéen.

Behovet av reformer

Marknaden för företagsobligationer kan tillföra ett samhällsekonomiskt värde. Men för att det ska bli så och för att marknaden inte ska utgöra en risk för den finansiella stabiliteten måste dess organisation och funktionssätt reformeras.

"Sverige behöver en obligationsmarknad där aktörerna förmår bära risk och där marknaden klarar av att omfördela risk när det behövs", hävdade Thedéen.

Med andra ord måste det finnas en stabil och bred bas av långsiktiga investerare och en andrahandsmarknad som fungerar även under viss stress.

"En välfungerande andrahandsmarknad kräver till att börja med god genomlysning av handlade volymer och avslutspriser så att aktörerna har rättvisande underlag för sina affärsbeslut", fortsatte Erik Thedéen.

Bättre transparens kan öka viljan att handla i osäkra marknadslägen och gör det lättare för fonder och andra att värdera sina obligationsinnehav.

"Det är positivt att branschen via Svensk Värdepappersmarknad antagit en rekommendation som från den 1 juli 2021 kommer att innebära daglig och lättillgänglig publicering av information om de obligationstransaktioner som genomförts", ansåg Thedéen.

För att den svenska marknaden ska klara att omfördela och bära risk måste den vidare få fler placerare av olika slag: dels placerare som är villiga och har finansiell kapacitet att ligga kvar i sina obligationsinnehav långsiktigt dels sådana som kan agera när handlade priser börjar avvika från obligationernas fundamentala värde. Dessutom bör market making-funktionen stärkas.

"Jag tror att marknadens aktörer gemensamt behöver ta egna initiativ för att förbättra obligationsmarknadens funktionsförmåga. Flera förändringar är tänkbara. FI kommer att kalla till samtal om hur detta bäst kan ske", sa Erik Thedéen.

Inte minst de företag som ger ut obligationer behöver agera strategiskt och engagera sig mer i hur marknaden ska fungera. Det kan krävas större och mer homogena emissioner, som det är lättare att få till stånd en sekundärhandel i. Riksgälden och de svenska utgivarna av säkerställda obligationer som sedan många år lånar via så kallade benchmarkemissioner kan vara en förebild för de företag som tänker långsiktigt kring sin marknadsfinansiering.

Ett annat område som behöver förbättras är värderingen av kreditrisken hos de olika låntagarna på obligationsmarknaden. Detta kan ske på olika sätt. Erik Thedéen noterade att relativt många emittenter fortfarande saknar publik kreditrating.

"Att fler företag skaffar rating kan vara bra men placerarna måste framför allt alltid göra en egen kreditbedömning för att kunna sätta rätt pris på riskerna", menade Thedéen.

Erik Thedéen konstaterade vidare att en stor del av de svenska företagens obligationsemissioner görs på euromarknaden. Obligationsmarknaden i euro är så mycket större och bättre diversifierad i alla dimensioner att den fungerar klart bättre även under marknadsstörningar. Det är i allt väsentligt helt olika placerare som köper svenska obligationer i svenska kronor respektive i euro. Det är positivt att de svenska företagen inte är helt beroende av den svenska marknaden för sin obligationsupplåning.

Fondernas hantering av likviditetsrisk

Erik Thedéen ägnade värdepappersfonderna en hel del uppmärksamhet i sitt inlägg. Fonderna kan vara en värdefull placerarkategori på obligationsmarknaden men vissa fonder tycks hittills inte ha haft rutiner på plats för att i tillräcklig omfattning hantera sin likviditetsrisk. FI kommer inom kort att publicera en tillsynsrapport med iakttagelser när det gäller ett antal företagsobligationsfonders styrning av likviditetsrisk under 2020.

"FI kommer också att kommunicera vad vi menar bör utmärka en god hantering av likviditetsrisk", meddelade Thedéen.

I Sverige och internationellt förs nu diskussioner om att fler verktyg kan behövas för att underlätta fondbolagens likviditetshantering. Regeringen har gett FI i uppdrag att utreda behovet av ytterligare likviditetsverktyg, till exempel så kallat justerat fondandelsvärde (swing pricing), på den svenska fond¬marknaden. FI kommer inom kort att presentera sin analys som även omfattar en bedömning av förutsättningarna för att införa sådana verktyg i Sverige och förslag till hur en eventuell reglering bör utformas, avslutade Erik Thedéen.

Laddar sidan