Resultat

2022

Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:1)

Räntor och ränteförväntningar har stigit under 2022 på grund av en hög och stigande inflation. En sektor som är sårbar för stigande räntor är den kommersiella fastighetssektorn. FI ser även att marknadslikviditeten har minskat på obligationsmarknaderna och företagsobligationsmarknaden fungerar återigen sämre.

Den svenska bolånemarknaden 2022

De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.

FI publicerar den första Bankbarometern för 2022

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under 2021.

FI-analys nr 36: Har FI:s riskviktsgolv påverkat bankernas fastighetsutlåning?

I denna FI-analys studerar vi hur riskviktsgolvet påverkat bankernas utlåning till fastighetsföretagen med hjälp av detaljerad utlåningsdata. Syftet är att analysera om riskviktsgolvet har påverkat bankernas räntemarginal och risken i utlåningen. Vi undersöker även hur volymen banklån respektive obligationer till fastighetsföretag har utvecklats före och efter införandet av riskviktsgolvet.

2021

FI-tillsyn 25: Flera banker och kreditmarknadsbolag bör se över sina ersättningssystem

Det finns utrymme för flera banker och kreditmarknadsbolag att förbättra sina ersättningspolicyer och tillämpningen av vissa andra bestämmelser i ersättningsföreskrifterna, visar en ny kartläggning från Finansinspektionen.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:2)

Sveriges ekonomi har i hög grad återhämtat sig och tillgången till finansiering i det finansiella systemet är bra. En utfasning av Riksbankens tillgångsköp bör därför inledas för att undvika ytterligare riskuppbyggnad. FI ser bland annat ökade risker inom de kommersiella fastighetsföretagen.

FI publicerar den andra Bankbarometern för 2021

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2021.

FI-analys nr 34: Tillfälligt amorteringsundantag fick nya bolånetagare att låna mer

Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.

Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder

Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.

FI-analys 33: Hushållens skulder och motståndskraft i kriser

Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:1)

Ekonomin fortsätter att återhämta sig. Stödåtgärder har varit nödvändiga för att påskynda återhämtningen. Men i takt med att ekonomin stärks behöver de successivt fasas ut. Det gäller i första hand stödåtgärder som riskerar att bygga upp stabilitetsrisker.

FI publicerar den första Bankbarometern för 2021

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2020.

Den svenska bolånemarknaden (2021)

Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Samtidigt har de marginaler för att klara sina lånebetalningar om deras ekonomiska situation försämras.

Hållbarhetsrapport 2021 – klimatet i fokus

Finansinspektionen har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Hållbarhetsrapporten ger en beskrivning av aktuella frågor inom hållbarhetsområdet som berör den finansiella sektorn och ger exempel på vad FI arbetar med inom området.

FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar

Aggregerad statistik indikerar att svenska hushåll har betydande likvida tillgångar i form av kontanter, banksparande, fondandelar och värdepapper. Det sammanlagda värdet motsvarar i dag i genomsnitt nästan 1 miljon kronor per hushåll. Men eftersom sådana ekonomiska buffertar är ojämnt fördelade mellan hushållen är genomsnittet ett dåligt mått för att bedöma risken för större konsumtionsbortfall vid en ekonomisk störning.

FI-analys 27: Icke-finansiella företag och finansiell stabilitet: En beskrivning av sårbarheter

Denna FI-analys beskriver hur sårbarheter från utlåningen till icke-finansiella företag uppstår och varför FI behöver följa dessa för att uppfylla sitt stabilitetsuppdrag.

2020

Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:2)

Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.

FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell

Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.

FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån

Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.

FI publicerar den tredje Bankbarometern för 2020

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag.

Laddar sidan