Höga räntor och lägre risktagande för med sig en ekonomisk miljö där sårbarheter i det finansiella systemet snabbt kan blottas. Inte minst pressas fastighetsbolag och hushåll av högre räntor. Samtidigt konstaterar Finansinspektionen (FI) att svenska banker är välkapitaliserade och bör kunna stötta sina kunder. På sikt kan de anpassningar som nu sker innebära att sårbarheterna minskar.
Tisdag den 30 maj presenterar Finansinspektionen sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Under 2022 genomförde Internationella valutafonden (IMF) en granskning av den finansiella sektorn i Sverige, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). FSAP genomförs återkommande för medlemsländer med systemviktiga finansmarknader. Senast IMF genomförde en FSAP för Sverige var 2016.
Efter den senaste tidens problem för flera banker i USA har FI haft ett antal möten och avstämningar med företagen under tillsyn. FI:s bedömning är att varken stabiliteten i det svenska finansiella systemet eller framtida pensioner har påverkats nämnvärt.
Efter den senaste tidens problem för flera banker i USA följer Finansinspektionen utvecklingen på de finansiella marknaderna extra noggrant. Bland annat har FI tagit kontakt med svenska försäkrings- och tjänstepensionsbolag samt banker för att få vetskap om de exponeringar som kan finnas mot de amerikanska bankerna som har problem.
FI:s styrelse har godkänt årsredovisningen för 2022.
Hur hanterar finanssektorn inflationen, de höga räntorna och den försvagade ekonomin? Hur tar bankerna hand om sina kunder som drabbas i dessa tuffa tider? Och hur rustar sig banker och företag för att alltjämt kunna erbjuda sina tjänster? Det är tre frågor som Finansinspektionen (FI) kommer att prioritera 2023.
Stigande räntor, minskad vilja att ta risk och en allt svagare ekonomi innebär påfrestningar för högt skuldsatta fastighetsbolag och hushåll. Den snabba omställningen till ett högre ränteläge och en minskad riskvilja innebär att riskerna för den finansiella stabiliteten har ökat sedan i våras. Samtidigt kan denna omställning på sikt bidra till lägre risktagande och skuldsättning och därmed lägre stabilitetsrisker.
Tisdagen den 29 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Sedan i lördags, den 1 oktober, gäller en ny ordning för det civila försvaret i Sverige som innebär att tio olika beredskapssektorer skapats. För FI:s del innebär det att vi numera är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster. Den nya strukturen för det civila försvaret innebär ett tydligare ansvar för FI att leda arbetet inom beredskapssektorn.