Resultat

2020

FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar

FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med ett år, från den 30 december 2020 till och med den 30 december 2021.

FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån

FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.

2019

FI:s syn på förutsättningar för verksamhet med bostadskrediter

Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån är på väg att kompletteras av modeller där bolån finansieras på nytt sätt, till exempel via bolånefonder.

2018

Förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån

2018-08-23 | ESRB Bolån EBA

FI:s styrelse har beslutat att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med motsvarande krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen träder i kraft från och med 31 december 2018.

EU-kommissionens beslut om riskviktsgolvet för svenska bolån

2018-08-14 | ESRB Bolån EBA

EU-kommissionen har beslutat om att inte föreslå EU-rådet att avvisa FI:s förslag att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det  innebär att åtgärden får införas i Sverige.

Förutsättningar för nya bolåneaktörer

Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån utmanas av aktörer med alternativa finansieringsmodeller.

EU-underrättelse om förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån

2018-05-25 | ESRB Bolån EBA

FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, EU-rådet, EU-kommissionen, ESRB och EBA om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.

2015

Drivkrafter bakom hushållens skuldsättning

I den här rapporten ger Finansinspektionen, tillsammans med Sveriges riksbank och Riksgälden, en övergripande bild av drivkrafterna bakom uppgången i hushållens skuldsättning. En central slutsats i rapporten är att skuldsättningen i stor utsträckning hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden.

2013

PM 3 – Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige

Sammantaget visar analysen att en lägre andel av hushållen tar nya lån med höga belåningsgrader och att amorteringsbeteendet har förbättrats bland hushåll med höga belåningsgrader.

PM 5 – Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

Enskilda hushåll visar på god motståndskraft, i alla fall på längre sikt. På kort sikt finns däremot risker för individuella hushåll i stressade situationer.

Laddar sidan