Resultat

2021

FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar

Aggregerad statistik indikerar att svenska hushåll har betydande likvida tillgångar i form av kontanter, banksparande, fondandelar och värdepapper. Det sammanlagda värdet motsvarar i dag i genomsnitt nästan 1 miljon kronor per hushåll. Men eftersom sådana ekonomiska buffertar är ojämnt fördelade mellan hushållen är genomsnittet ett dåligt mått för att bedöma risken för större konsumtionsbortfall vid en ekonomisk störning.

2020

FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell

Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.

FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån

Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.

Den svenska bolånemarknaden (2020)

En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.

2019

FI-analys 20: Tilläggslånen minskar efter amorteringskrav

Hushållens benägenhet att använda bolån för andra ändamål än bostadsköp har minskat till följd av amorteringskraven.

FI-analys 19: Unga vuxnas ställning på bostadsmarknaden

Denna FI-analys visar att den huvudsakliga orsaken till att unga har svårare att köpa en bostad är de stigande bostadspriserna.

FI-analys 17: Färre sårbara hushåll efter skärpt amorteringskrav

Det skärpta amorteringskravet har fått hushåll som tar nya bolån att ändra sitt beteende och att effekterna går i den riktning som FI avsett, det framgår av denna FI-analys.

Den svenska bolånemarknaden (2019)

Stora skulder kan innebära risker för såväl enskilda hushåll och banker, den finansiella stabiliteten som den makroekonomiska utvecklingen. Bolåneundersökningen är ett viktigt underlag för bedömningen av riskerna kopplade till hushållens skulder.

FI-analys 16: Hur fungerar säkerställda obligationer?

Denna FI-analys beskriver hur svenska säkerställda obligationer fungerar, hur regelverket för säkerhetsmassan är utformat och hur säkerhetsmassan påverkas av ett bostadsprisfall.

2018

FI-analys 12: Bolånetaket har dämpat hushållens skulder

De som omfattas av bolånetaket lånar mindre och köper billigare bostäder. Det visar utvärderingen av det svenska bolånetaket i FI-analys 12.

Den svenska bolånemarknaden (2018)

För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion.

2017

Stabiliteten i det finansiella systemet

Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt.

FI-analys 11: Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav

Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor eftersom deras månatliga utgifter påverkas mer än hushåll med lägre skuldkvoter. De är dessutom något mer känsliga för inkomstbortfall, t.ex. om de blir arbetslösa.

FI-analys 10: Amorteringskravet har minskat hushållens skulder

Denna FI-analys visar att amorteringskravet har fått hushåll med nya bolån att ändra beteende. Nya bolåntagare tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om FI inte hade infört amorteringskravet. Dessutom köper dessa hushåll billigare bostäder.

FI-analys 9: Hushållens räntebindningstid – en ekonomisk sårbarhet?

Svenska hushåll har stora skulder till rörlig ränta. Det gör dem räntekänsliga eftersom stigande räntor kan minska deras månatliga marginaler märkbart. Svensk ekonomi befinner dessutom sig i ett ovanligt läge med mycket låga räntor och låga kostnader för att binda räntan. Många hushåll skulle därför kunna tjäna på att binda en större del av sina lån.

2016

FI-analys 5: Makroekonomiska effekter av skuldkvotstak

I takt med att huspriserna har ökat har hushållens skulder i förhållande till deras inkomster – de så kallade skuldkvoterna – också ökat. Ett skuldkvotstak kan bromsa denna utveckling.

2015

Den svenska bolånemarknaden 2015

FI följer utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning noga och bolåneundersökningen utgör en viktig del av detta arbete. Årets undersökning visar att den genomsnittliga belåningsgraden och skuldkvoten för hushåll med nya bolån var oförändrad mellan 2013 och 2014, trots snabbt stigande bostadspriser.

Laddar sidan