Hushållens skulder

Lån gör det möjligt för hushåll att jämna ut sin konsumtion över livet. Hushållens skuldsättning är hög och de senaste åren har hushållens skulder stigit snabbare än både inkomsterna och BNP. Skulderna består främst av bolån.

2017

Erik Thedéen: Makroekonomisk stabilitet och hushållens skulder

”Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt. Både i ett historiskt perspektiv och i jämförelse med andra länder. Samtidigt kvarstår obalanserna på bostadsmarknaden. Tillsammans med det globalt låga ränteläget bidrar det till ett drivhus för ökade skulder. Hushållens skulder har ökat snabbt under en längre tid och det är fortsatt många nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sin inkomst.” Det sa Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI), när han talade vid Swedbanks Finansfrukost i Karlstad i dag.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån ökade något under det andra kvartalet jämfört med det första. Under det andra kvartalet var marginalen 1,73 procent jämfört med 1,72 procent under det första kvartalet. Det är en del i längre trend med stigande bruttomarginal på boräntor sedan 2011. Bruttomarginalen är i dag på en historiskt hög nivå.

Förslag till ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter

FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.

FI:s syn på den finansiella stabiliteten och riskerna för finansiella obalanser

Sverige har ett unikt ekonomiskt läge. Det sa Erik Thedéen vid en utfrågning i Finansutskottet i dag.

Debattartikel i DN 31 maj 2017: Skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter

Svensk ekonomi befinner sig i ett unikt läge. I Finansinspektionens (FI:s) stabilitetsrapport som presenteras i dag framgår det att inkomsterna och sysselsättningen stiger, räntorna är rekordlåga och värdet på hushållens tillgångar växer. Framför allt har bostadspriserna ökat. Under de senaste tre åren har bostadspriserna ökat med drygt 40 procent.

Stabiliteten i det finansiella systemet

Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt.

FI-analys 11: Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav

Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor eftersom deras månatliga utgifter påverkas mer än hushåll med lägre skuldkvoter. De är dessutom något mer känsliga för inkomstbortfall, t.ex. om de blir arbetslösa.

Skärpt amorteringskrav för hushåll med stora skulder

Finansinspektionens stabilitetsrapport visar att hushållens stora skulder samt ökande bostadspriser innebär att sårbarheter byggs upp i svensk ekonomi. Därför vill FI skärpa amorteringskravet för nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sina inkomster.

FI-analys 10: Amorteringskravet har minskat hushållens skulder

Denna FI-analys visar att amorteringskravet har fått hushåll med nya bolån att ändra beteende. Nya bolåntagare tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om FI inte hade infört amorteringskravet. Dessutom köper dessa hushåll billigare bostäder.

Amorteringskravet har haft en dämpande effekt

Amorteringskravet som infördes förra året har hittills haft en dämpande effekt. Hushåll med nya bolån lånar mindre och köper billigare bostäder, men riskerna med hushållens stora skulder kvarstår.

Laddar sidan