Mica-förordningen

EU:s kryptoregelverk Mica-förordningen blev tillämpbar under 2024. Förordningen syftar till att skapa en enhetlig reglering för kryptotillgångar som inte omfattas av EU:s regelverk för finansiella tjänster.

Om Mica

Mica-förordningens målsättningar är att:

skapa rättssäkerhet
främja innovation och utveckling
införa lämpliga nivåer av konsument- och investerarskydd och marknadsintegritet
säkerställa finansiell stabilitet.

Mica ersätter nationell reglering av kryptotillgångar där sådan funnits och reglerna är direkt tillämpliga i alla EU:s medlemsländer, inklusive Sverige. Mica omfattar både utgivare av vissa typer av kryptotillgångar (e-pengatoken, tillgångsanknutna token och andra tokens än tillgångsanknutna token och e-pengatoken) och leverantörer av kryptotillgångstjänster som till exempel tillhandahåller en kryptoplånbok, erbjuder köp eller försäljning av kryptotillgångar eller investeringsrådgivning.

E-pengatoken, tillgångsanknutna token

E-pengatoken och tillgångsanknutna token utgör en typ av kryptotillgångar som ofta kallas för stablecoins. Den här typen av kryptotillgångar har för avsikt att behålla ett stabilt värde över tid genom att referera till en eller flera officiella valutor (som till exempel amerikanska dollar eller euro) eller andra tillgångar (som till exempel guld). E-pengatokens refererar till en officiell valuta medan tillgånganknutna tokens utgör en mer komplex produkt som refererar till flera officiella valutor, andra underliggande tillgångar eller en kombination av de båda.

Andra token än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken

Andra token än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken omfattar en mängd olika kryptotillgångar, däribland så kallade nyttotoken. Nyttotoken är en typ av kryptotillgång som ger innehavaren åtkomst till en vara eller tjänst som tillhandahålls av utgivaren som till exempel digital konst eller en konsert.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster

Leverantörer av kryptotillgångstjänster är företag som erbjuder en eller flera tjänster som är kopplade till kryptotillgångar. Mer konkret erbjuder den här typen av företag exempelvis plånböcker där konsumenter och företag kan förvara sina kryptotillgångar eller växlingstjänster som gör det möjligt att växla svenska kronor till kryptotillgångar eller växla mellan olika kryptotillgångar. Det kan även handla om att erbjuda en handelsplattform som kan liknas vid en börs där parter kan mötas för att köpa och sälja kryptotillgångar eller att erbjuda investeringsrådgivning om kryptotillgångar.

Tillämpas sedan juni och december 2024

Olika delar av Mica-förordningen började tillämpas vid olika tidpunkter. Avdelning III och IV som avser utgivning av e-pengatokens och tillgångsanknutna tokens blev tillämpbar från och med den 30 juni 2024. Övriga avdelningar som bland annat avser leverantörer av kryptotillgångstjänster blev tillämpbar från och med den 30 december samma år.

Övergångsperiod för registrerade företag

Varje EU-land kan fastställa en övergångsperiod för företag som redan har en registrering eller tillstånd hos landets tillsynsmyndighet. Övergångsperioden kan som längst vara fram till den 1 juli 2026 vartefter alla kryptoaktörer inom EU behöver tillämpa Mica-reglerna. Enligt den svenska kompletterande lagstiftningen till Mica-förordningen ska Sverige erbjuda en sådan övergångsperiod. Företag som redan är registrerade hos FI för att kunna erbjuda kryptotillgångstjänster behöver ansöka om tillstånd senast den 30 september 2025. Under övergångsperioden kan företagen fortsätta erbjuda sina tjänster i Sverige. Däremot kan de inte passportera sina tjänster till andra EU-länder förrän de har auktoriserats som leverantör av kryptotillgångstjänster i Sverige eller något annat EU-land. Bolag som inte var registrerade hos FI före 30 december 2024 kan inte nyttja övergångsperioden.

Läs mer

Senast granskad: 2024-12-30