Frågor och svar

Vilka ska rapportera ECB add-ons/tilläggsuppgifter ECB?

Rapportering av tilläggsuppgifter ECB enligt FFFS 2015:13 5 kap. Kompletterande tillsynsrapportering, 10 § (avsnitten A, C, E i bilaga 6) ska lämnas av försäkringsföretag vars balansomslutning som det närmast föregående räkenskapsåret överstiger fyra miljarder kronor.

Hur hittar jag bilagorna (2,4,6,8) för respektive rapport i periodisk inrapportering enligt föreskrift 2015:13?

Bilagorna motsvarar rapport enligt följande:

• Bilaga 2 = Kvartal Liv Kompletterande (modul ktnlq)
• Bilaga 4 = Kvartal Skade Kompletterande (modul ktnsq)
• Bilaga 6 = Modul qes (ingår i QRT Solvens 2)
• Bilaga 8 = Kvartal Filial Liv och Skade Kompletterande (modul ktnfq)

I vilket format ska kompletterande tillsynsrapportering lämnas till FI?

Den kompletterande tillsynsrapporteringen kommer vara möjlig att rapportera in manuellt i gränssnittet i Fidac. Det kommer också finnas möjlighet att skapa en transaktionsfil i formatet JSON-fil för att ladda upp data i blanketten i systemet. Mer information om detta finns publicerat på fi.se/Fidac.

Ska man i "varav"-posten på rad G39 ("varav koncern eller intresseföretag") i den Kompletterande tillsynsrapportering, kvartalsrapport Flik G Kapitalplaceringar och skulder också inkludera aktier och andelar som utgörs av fondförsäkringstillgångar?

Nej, man ska inte inkludera aktier och andelar som utgörs av fondförsäkringstillgångar i denna "varav" post. Uppgifter som lämnas här bör endast utgöras av innehav av aktier och andelar som är klassificerade som sådana innehav på ett sätt förenligt med de definitioner som anges i FFFS 2015:12 (FI:s redovisningsföreskrifter).

Vilka kostnader ska stressas när kapitalkravet för kostnadsrisk inom livförsäkring beräknas? Kan återförda fondförvaltningsavgifter (så kallade kick-backs) ha påverkan på resultatet?

När livförsäkringsföretag beräknar kapitalkravet för kostnadsrisken i Solvens 2 ska de följa de vägledningar som anges i Eiopas frågor och svar Q&A 1788, 2188 och 2430.

• Alla kostnader som ingår i beräkningen av bästa skattningen bör stressas, inklusive kapitalförvaltningskostnader i enlighet med
  • Q&A 1788
  • Q&A 2188
• Avtalade procentuella återförda fondförvaltningsavgifter (kick-backs) som är definierade som en procentsats av fondförvaltningsavgiften bör också stressas i enlighet med Q&A 2430.

Finansinspektionen förväntar sig att kapitalkrav för kostnadsrisken i Solvens 2 beräknas i enlighet med detta förtydligande från och med fjärde kvartalet 2022.

Ska avtalade provisioner stressas vid beräkning av kapitalkravet för kostnadsrisk inom livförsäkring?

Den 25 oktober 2021 svarade Eiopa på denna fråga – se Q&A 2188

Ska kapitalförvaltningskostnader och omkostnader stressas vid beräkning av kapitalkravet för kostnadsrisk inom livförsäkring? (Blankett 26.03.)

Den 20 mars 2020 uppdaterade Eiopa sitt svar på denna fråga – se Q&A 1788.

Bolaget jag ska rapportera för har beviljats undantag för vissa mallar enligt artikel 35.6-35.8, Solvens 2 Direktivet (Direktiv 2009/138/EG). Hur ska jag rapportera en mall i det fall andra valbara alternativ också stämmer?

För samtliga mallar där undantaget gäller ska alternativet "Undantagen enligt artikel 35.6-35.8" användas, oavsett om andra valbara alternativ också stämmer för mallen.

Hur ska kravet på information som anges i artikel 309.8 i Kommissionens delegerade förordning (2015/35) tolkas?

I artikel 309.8 i Kommissionens delegerade förordning (2015/35) anges att bolagen i samband med lämnande av sin kvalitativa Regelbundna tillsynsrapport som ska avges till tillsynsmyndigheten årligen ("RSR") också ska lämna viss företagsspecifik information. Dessa upplysningar avser att ge relevant information till Eiopa för att i framtiden kunna uppdatera standardformelns korrelationsparametrar. Det finns därigenom ett samband mellan artikel 309.8 i den delegerade förordningen och den information som avses i den delegerade förordningens skäl 76 samt artikel 221.1, som i sin tur går tillbaka till artikel 111.1d i Solvens 2 Direktivet (Direktiv 2009/138/EG). Avsikten med hur Direktivets artikel 111.1d genomförts i förordningen, enligt skäl 76, är att möjliggöra att informationsinsamlandet ska ske på så sätt att de nationella tillsynsmyndigheterna samlar in dessa uppgifter årligen från försäkrings- och återförsäkringsföretag som en del av den information som ska rapporteras i RSR.

Det som ska ingå i RSR är relevant företagspecifik kvantitativ data för standardformelns korrelationsparametrar. I skäl 76 till förordningen anges också vad det är för typ av information som åsyftas – då anges att sådan lämplig empirisk information bl.a. bör inkludera "changes in mortality rates and lapse rates for life obligations and combined ratios or provision run-off ratios for non-life insurance obligations".

Bolagen bör bereda detta material på en relativt granulär nivå, och i det rekommenderar FI att försäkringsspecifik information som ingår i RSR för att lämna upplysningar relevanta för artikel 309.8 åtminstone är på nivån "Solvens 2 affärsgren" (Eng. "Solvency 2 line of business"). 

Hur ska väsentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner inom en försäkringsgrupp rapporteras?

Rapportering av väsentliga riskkoncentrationer och betydande interna transaktioner (FRL 2010:2043 19 kap. 37 §) ska årligen rapporteras i kvantitativa blanketter (QRT) till FI via systemet Fidac.

Utöver den årliga rapporteringen ska företaget/gruppen rapportera mycket betydande interna transaktioner snarast möjligt till FI. Rapporten ska beskriva vad transaktionen avser och ska skickas med mejl till FI:s officiella adress finansinspektionen@fi.se. I ämnesraden anges att rapporten avser rapportering av mycket betydande interna transaktioner. Rapporteringsformatet är fritt. Dessa transaktioner ska även ingå i företagets/gruppens årliga rapportering (QRT) av betydande interna transaktioner inom gruppen.

Hur ställer jag frågor om EU-kraven på rapportering?

På Eiopas webbplats finns ett frågeverktyg där det både går att ställa frågor samt ta del av de svar på frågor som andra försäkringsföretag har ställt. Syftet med detta verktyg är att främja en enhetlig regeltolkning och att underlätta implementeringen av de nya kraven.

Eiopas frågor och svar

Finansinspektionen har inte möjlighet att precisera kravet för varje enskilt försäkringsföretag. Frågor till FI kan ställas till de mejladresser som listas längst ned på denna sida.

När rapporterar FI uppgifter till Eiopa?

När utrapportering till Eiopa sker beror på rapporten och dess period. Datumen framgår i Eiopas Taxonomy Roadmap som finnas att hämta på Eiopas sida Supervisory reporting dpm and xbrl.

Ska vi rapportera in en XBRL-fil för "ordinarie" Solvens 2-mallarna (QRT) samt en XBRL-fil som även inkluderar den s.k. "ECB add-ons"?

Nej, försäkringsföretag med balansomslutning på mer än fyra miljarder kronor rapporterar endast in en XBRL-fil som inkluderar den så kallade ECB add-ons/ tilläggsuppgifter ECB under följande moduler: qes (kvartal) och aes (år).

Vad gäller för svenska filialer inom EU i fråga om rapportering?

Under Solvens 2 lämnas uppgifter om filialerna i tillsynsrapport S.04.03, S.04.04 och S.04.04 Verksamhet per land. För de bolag som har en balansomslutning över fyra miljarder ska rapporten Kompletterande tillsynsrapportering – filialer lämnas in för samtliga av bolagets utländska filialer.

Vad är det som gäller i fråga om när en regelbunden tillsynsrapport (RSR) ska lämnas till FI de närmaste åren?

FI har beslutat att följande ska gälla, utifrån de ramar som ges i artikel 312 p. 2 i Solvens 2-förordningen; kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

En fullständig RSR ska upprättas vart tredje år. Nästa tillfälle då en fullständig RSR ska upprättas är för räkenskapsår 2025 och därefter för räkenskapsår 2028. För åren däremellan ska en förkortad RSR upprättas som uppfyller de krav som anges i artikel 312 p. 3 i Solvens 2-förordningen.

Om FI identifierar försäkringsföretag eller försäkringsgrupper med högre risk kan FI dock komma att begära in en fullständig RSR oftare än vart tredje år. I förekommande fall kommer FI att kommunicera det till berörda företag eller grupper.

Ett företag eller en grupp som börjar bedriva försäkringsverksamhet ska rapportera en fullständig RSR för sitt första räkenskapsår. Efter det första räkenskapsåret ska företaget eller gruppen lämna in nästa fullständiga RSR vid samma nästkommande tillfälle som övriga företag och grupper även om det infaller tidigare än om tre år.

Alla företag och grupper som ska lämna en solvens- och verksamhetsrapport (SFCR) ska också rapportera en fullständig regelbunden tillsynsrapport (RSR).

Vilka ska rapportera finansiell stabilitet?

Rapportering av finansiell stabilitet enligt Riktlinjer om rapportering i syfte att skapa finansiell stabilitet EIOPA-BoS-15/107 SV, RL 2 1.18 och 1.19 ska lämnas av försäkringsföretag och grupp med över 12 miljarder euro i balansomslutning eller motsvarande i nationell valuta på Solvens 2-balansräkning.

Vilken växelkurs ska bolag som har rapporteringsvaluta i svenska kronor använda när de omräknar sitt garantibelopp från euro till svenska kronor i blanketter med beteckningen "S.28"?

Garantibelopp anges i försäkringsrörelselagen (2010:2043) i euro. I blanketter med beteckningen "S.28" ska dock värdet anges i svenska kronor i det fall ett bolag också har svenska kronor som rapporteringsvaluta. Då finns en bestämd växelkurs som ska användas, vilken anges i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2020:14) om eurokurs på försäkringsområdet - se länk nedan.

Vid omräkning till svenska kronor ska från och med den 31 december varje år en växelkurs användas som anses motsvara det värde i svenska kronor som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) och som avser sista dagen i den närmast föregående oktobermånaden.

Den kursen gäller från 31 december innevarande år och fram till 30 december i nästa år. Exempelvis gäller att 1 euro motsvarar 9,3866 svenska kronor (kurs enligt Europeiska unionens officiella tidning per den 31 oktober 2015) vid omräkningar av garantibeloppet från euro till svenska kronor som görs i rapporteringen från och med den 31 december 2015 t.o.m. den 30 december 2016, då en annan kurs blir gällande. Mer information om detta framgår också i länken till FFFS 2020:14 nedan.

Bakgrund

Frågan om vilken växelkurs som bolag som har rapporteringsvaluta i svenska kronor ska använda för lämnande av uppgifter om sitt garantibelopp i svenska kronor i blanketter med beteckningen S.28 har uppstått i och med att försäkringsrörelselagen (2010:2043) 8 Kap 17-21§§ anger garantibeloppet i euro.

De bakomliggande regler som styr att garantibeloppet ska anges i svenska kronor av dessa bolag är följande:

Artikel 299 i Solvens 2-direktivet (2009/138/EG) säger att belopp som anges i euro i direktivet ska omräknas till det motvärde i nationell valuta som gällde för den sista arbetsdagen i oktober varje år där växelkurser finns tillgängliga (det värdet ska gälla för omräkningar som sker från och med den 31 december samma år, fram till 31 december nästa år, då en ny växelkurs gäller).

Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2020:14) om eurokurs på försäkringsområdet anger den metod som bolagen ska använda för att bestämma valutakurs som ska gälla för omräkning av belopp som anges i euro i försäkringsrörelselagen i enlighet med direktivets artikel 299, däribland garantibeloppet. Föreskriften hänvisar då till den eurokurs som gällde för den sista dagen i oktober som varje år publiceras i Europeiska unionens officiella tidning.

På den webbsida som presenterar FFFS 2020:14 (men inte i föreskriften, som alltså anger metoden för att bestämma växelkursen, men inte anger de gällande växelkurserna i sig) lämnas också information om de hittills publicerade eurokurserna, samt för vilka datum dessa växelkurser är gällande.

FFFS 2020:14 – Finansinspektionens föreskrifter om eurokurs på försäkringsområdet

Är säkerhetsreserven en sådan kapitalbaspost som inte ska anses vara tillgänglig vid beräkning av den gruppbaserade kapitalbasen?

En säkerhetsreserv som ingår i kapitalbasen och kan täcka solvenskapitalkravet i ett enskilt anknutet försäkringsföretag ska anses utgöra en sådan post i kapitalbasen som inte i praktiken kan göras tillgänglig för att täcka det gruppbaserade solvenskapitalkravet, se artikel 330 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 okto ber 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II).

Summan av säkerhetsreserv och andra poster som inte faktiskt kan göras tillgängliga för övriga företag i gruppen får vid beräkningen av gruppbaserad kapitalbas inte överstiga det enskilda anknutna försäkringsföretagets andel av det gruppbaserade solvenskapitalkravet, se 13 kap. 6-7 §§ Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2015:8) om försäkringsrörelse. Företagets andel av det gruppbaserade solvenskapitalkravet beräknas enligt artikel 330.6 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Säkerhetsreserven ingår i gruppens avstämningsreserv och för den del som inte bedöms vara tillgängligt kapital på gruppnivå ska avdrag göras under posten Övrig icke tillgänglig kapitalbas på raden/kolumnen R0750/C0060 i kapitalbasblanketten S.23.01.04, se bl. a. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/894 av den 4 april 2023. Det innebär att värdet som redovisas på raden R0130, Avstämningsreserv, i samma blankett kommer att påverkas av att ett avdrag har redovisats under posten Övrig icke tillgänglig kapitalbas.

Ska vi rapportera in en XBRL-fil för "ordinarie" Solvens 2-mallarna (QRT) samt en XBRL-fil som även inkluderar den s.k. "ECB add-ons"?

Nej, försäkringsföretag med balansomslutning på mer än fyra miljarder kronor rapporterar endast in en XBRL-fil som inkluderar den så kallade ECB add-ons/ tilläggsuppgifter ECB under följande moduler: qes (kvartal) och aes (år).

Vart skickas frågor om rapportering av tilläggsuppgifter-ECB/ECB add-ons?

Innehållsfrågor respektive ECB Exclusively Validation avseende tilläggsuppgifter-ECB (kompletterande tillsynsrapporterting) ska skickas till Riksbanken: fms@riksbank.se. Frågor av teknisk karaktär om inrapporteringen skickas till: rapportering@fi.se.

Ska jag beräkna och rapportera uppskjuten skatt hänförlig till säkerhetsreserven?

Skadeförsäkringsföretag
I skadeförsäkringsföretag får frivillig upplösning av säkerhetsreserven endast göras för att täcka eventuell förlust i enlighet med 3 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:8) om normalplan för skadeförsäkringsföretags beräkning av säkerhetsreserv. Det är därför troligt, på grund av säkerhetsreservens beskaffenhet, att det inte kommer att utlösas någon beskattning vid en frivillig upplösning av reserven. Skadeförsäkringsföretag ska lösa upp den del av säkerhetsreserven som överstiger det maximala avsättningsbeloppet och vid sådan tvingande upplösning kan det finnas omständigheter som skulle kunna medföra beskattning.

Mot bakgrund av detta är det FI:s uppfattning att företagen i sin solvensbalansräkning endast ska rapportera uppskjuten skatt för säkerhetsreserven när företaget bedömer att det är troligt att det kommer att ske en tvingande upplösning som kommer att ge en skattekostnad. Bedömningen ska göras utifrån de faktiska omständigheter som gäller för det enskilda företaget.

Livförsäkringsföretag
I livförsäkringsföretag får frivillig upplösning av säkerhetsreserven endast göras för att täcka eventuell förlust i enlighet med 3 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2021:4) om livförsäkringsföretags och tjänstepensionsföretags beräkning av säkerhetsreserv. Det är därför troligt, på grund av säkerhetsreservens beskaffenhet, att det inte kommer att utlösas någon beskattning vid en frivillig upplösning av reserven. Livförsäkringsföretag ska lösa upp den del av säkerhetsreserven som överstiger det maximala avsättningsbeloppet och vid sådan tvingande upplösning kan det finnas omständigheter som skulle kunna medföra beskattning.

Mot bakgrund av detta är det FI:s uppfattning att företagen i sin solvensbalansräkning endast ska rapportera uppskjuten skatt för säkerhetsreserven när företaget bedömer att det är troligt att det kommer att ske en tvingande upplösning som kommer att ge en skattekostnad. Bedömningen ska göras utifrån de faktiska omständigheter som gäller för det enskilda företaget.

I vilka valutor kan man rapportera till FI:s system?

Rapportering ska göras i redovisningsvalutan SEK eller EUR, dvs ej tusental SEK eller EUR.

I vilka valutor kan man rapportera till FI:s nya system Fidac?

Rapportering ska göras i redovisningsvalutan SEK eller EUR, dvs ej tusental SEK eller EUR.

Hur ska riskkoncentrationer och transaktioner inom en tjänstepensionsgrupp rapporteras?

Rapportering av väsentliga riskkoncentrationer och betydande interna transaktioner (16 kap. 23 §, lag [2019:742] om tjänstepensionsföretag (LTF)) ska årligen rapporteras till FI via systemet Fidac. Vilka uppgifter som ska rapporteras framgår av 9 kap. 1-5 §§ föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2019:22) om tillsynsrapportering för tjänstepensionsföretag (FFFS 2020:12).

Utöver den årliga rapporteringen ska företaget/gruppen rapportera mycket betydande interna transaktioner snarast möjligt till FI. Rapporten ska beskriva vad transaktionen avser och ska skickas med mejl till FI:s officiella adress finansinspektionen@fi.se. I ämnesraden anges att rapporten avser rapportering av mycket betydande interna transaktioner. Rapporteringsformatet är fritt. Dessa transaktioner ska även ingå i företagets/gruppens årliga rapportering av betydande interna transaktioner inom gruppen.