Hållbarhetsrapportering (NFRD/CSRD)

Bakgrund

CSRD ersätter det tidigare rapporteringsdirektivet – Non Financial Reporting Directive (NFRD).

CSRD är ett ändringsdirektiv som har genomförts i svensk rätt genom ändringar ibland annat Årsredovisningslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Bakgrund och avvägningar framgår av proposition 2023/24:124. Lagändringarna om företagens hållbarhetsrapportering i svensk rätt trädde i kraft den 1 juli 2024.

Med stöd av CSRD har EU också tagit fram standarder – European Sustainability Reporting Standards (ESRS) – genom en förordning som gäller direkt som en lag i Sverige och ska följas av de företag som omfattas av direktivet. Dessa standarder reglerar det närmare innehållet i hållbarhetsrapporten.

Syftet med hållbarhetsrapporteringen

Direktivets krav på hållbarhetsrapporteringen fyller flera syften. Tanken är att hjälpa till att styra in kapital mot hållbara investeringar. Genom att finansmarknaderna får tillgång till hållbarhetsinformation skapas förutsättningar till att uppnå en hållbar tillväxt. Rapporten ska också underlätta hanteringen av finansiella risker till följd av bland annat klimatförändringar och miljöförstöring.

Den nya regleringen syftar också till att skapa fördelar för enskilda företag. Rapporteringen kan underlätta finansiering och också skapa medvetenhet i företaget om egna risker och möjligheter kopplade till hållbarhet. Genom att informationen införs i årsredovisningen och att informationen ska granskas skapas förutsättningar för att den är tillförlitlig, relevant och jämförbar.

Vem berörs och vid vilken tidpunkt?

Kraven i regelverket börjar gälla för olika företagskategorier vid olika tidpunkter.

Kraven för hållbarhetsrapportering

Hållbarhetsrapporten ska bland annat innehålla den information som behövs för att kunna få en förståelse av företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och hur dessa påverkar företagets utveckling, resultat och ställning. Av rapporten ska till exempel affärsstrategi, hållbarhetsmål, styrelsens uppgifter, vilka ersättningar som finns, huvudsaklig faktisk och potentiell negativ inverkan som kan kopplas till verksamheten och värdekedja framgå. Det betyder att företagets produkter, tjänster, affärsförbindelser och distributionskedjor berörs.

Rapporten ska också till exempel redogöra för åtgärder för att förhindra den negativa inverkan samt de väsentliga riskerna när det gäller hållbarhet och hur de hanteras. Sammantaget kommer företagen att rapportera effekten av verksamhetens sociala och miljömässiga aktiviteter.

Obligatoriska standarder för hållbarhetsrapporteringen

Enligt direktivet ska hållbarhetsrapportens närmare innehåll regleras i standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). ESRS gäller direkt i Sverige innehåller krav som avser miljö, socialt ansvar och bolagsstyrningsfrågor.

Standarderna baseras på utkast som utarbetas av den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering, Efrag (European Financial Reporting Advisory Group). De tas fram i flera uppsättningar, som antas med viss tidsförskjutning. Den första standarden har trätt ikraft och ska tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare.

Granskning och placering

Hållbarhetsrapporten ska finnas i förvaltningsberättelsen, i ett tydligt identifierbart avsnitt. Granskningen av hållbarhetsrapporten föreslås fram till åtminstone 2028 vara en oberoende granskning som utmynnar i ett uttalande, med så kallad begränsad säkerhet, om i vilken mån rapporten uppfyller rapporteringskraven. Granskningen ska utmynna i en granskningsberättelse som efter varje räkenskapsår ska lämnas till bolagsstämman.

Kopplingen mellan hållbarhetsrapporteringen och EU:s taxonomi

Taxonomiförordningen utgör ett gemensamt klassificeringssystem för vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara. Alla företag som enligt kraven ska publicera en hållbarhetsrapport ska även enligt artikel 8 i taxonomiförordningen lämna information i hållbarhetsrapporten om i vilken utsträckning deras ekonomiska verksamheter är miljömässigt hållbara.
Detta ska redovisas i enlighet med kraven och mallarna i den delegerade förordningen. Läs mer om taxonomiförordningen på sidan EU:s taxonomi.

Läs mer