Sanktioner mot marknadsmissbruk

Sedan den 2 februari 2017 har Finansinspektionen ett uppdrag att ingripa mot marknadsmissbruk vid överträdelser av EU:s marknadsmissbruksförordning (Mar). Det gäller bland annat insiderhandel och marknadsmanipulation. Ingripandena sker i form av sanktionsförelägganden. Här förklaras hur det går till.

Anmälan

Ett ärende inleds ofta med att en handelsplats eller ett värdepappersföretag anmäler en misstänkt överträdelse till FI. I andra fall kan det handla om tips till FI. Det kommer in cirka 600 anmälningar till FI varje år. 

FI utreder ett ärende

Marknadsmissbruk utreds av en särskild grupp finansinspektörer på Marknadstillsyn, en av FI:s tillsynsavdelningar. Om FI konstaterar att det finns en konkret misstanke om marknadsmissbruk bedömer enheten på FI om gärningen är att anse som brott eller en överträdelse som FI skall utreda. Om gärningen är att anse som brott överlämnas ärendet till Ekobrottsmyndigheten(EBM) enligt gällande rutin. Ärendet kan även lämnas över till utländsk myndighet för utredning.

Ett ärende som utreds av EBM kan efter beslut av åklagare återlämnas till FI för utredning.

Om Fi beslutar att utreda ärende skickas en underrättelse till den som berörs. FI ber den berörda personen att ge sin syn på saken, förklara sitt agerande och lämna övriga uppgifter som kan vara av intresse, till exempel om sin finansiella ställning.

När FI har fått svar avgörs om ärendet skall gå vidare till sanktion. Om utredningen visar att det handlar om en överträdelse som FI ska ingripa mot överlämnas ärendet till jurister på Kapitalmarknadsrätt, en av FI:s rättsavdelningar.  

FI gör ett ingripande – Sanktionsföreläggande

När det handlar om en överträdelse som FI ska ingripa mot kontrollerar Kapitalmarknadsrätt, en av FI:s rättsavdelningar, uppgifterna i ärendet och utfärdar ett sanktionsföreläggande. De avgör också hur hög en eventuell sanktionsavgift ska vara.

När det gäller sanktionsavgiften tittar rättsavdelningen på följande kriterier, som kommer från EU:s marknadsmissbruksförordning och annan lagstiftning:  

  1. högsta tillämpliga avgiftsnivå (normalt motsvarande 5 miljoner euro)
  2. överträdelsens allvar, bland annat i förhållande till andra överträdelser
  3. hur länge överträdelsen har pågått, och hur många transaktioner som skett under den tiden
  4. konkreta och potentiella effekter på det finansiella systemet
  5. skador som uppstått, som att missvisande information skickats ut via olika system till marknadens aktörer
  6. graden av ansvar, till exempel om personen blivit varnad tidigare eller begått andra överträdelser
  7. personens finansiella ställning, som inkomst, innehav av värdepapper och förmögenhet
  8. eventuell vinst som personen gjort genom överträdelsen. 

Sanktionsföreläggandet skickas till personen som begått överträdelsen. Den som får ett sanktionsföreläggande kan välja att godkänna det. Då vinner det omedelbart laga kraft (det kan inte överklagas) och gäller som en dom från en domstol. 

Varje år utfärdas runt 50 förelägganden. De flesta av dem godkänns. 

FI väcker talan i domstol

Om ett sanktionsföreläggande inte godkänns kan FI väcka talan vid Stockholms tingsrätt. Oftast handläggs målen skriftligt av domstolen, men huvudförhandlingar förekommer. Varje år väcks talan i 10–15 fall. 


Senast granskad: 2023-10-19