Erik Thedéen: Bankunionen i ett nordiskt perspektiv

FI:s generaldirektör medverkade på seminariet Banking Union from a Nordic-Baltic Perspective hos Sieps – Svenska institutet för europapolitiska studier. Här finns hans tal på engelska (en svensk översättning publiceras inom kort).

Den svenska synen på bankunionen

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen deltog idag i ett seminarium om Europeiska bankunionen ur ett nordiskt-baltiskt perspektiv. Seminariet anordnades av SIEPS och den statliga utredningen om ett eventuellt svenskt deltagande i Europeiska bankunionen.

Datum: 8 mars 2019
Talare: Erik Thedéen
Möte: Bankunionen ur ett nordiskt-baltiskt perspektiv

 

Frågan om Sveriges eventuella deltagande i bankunionen har aktualiserats på grund av den offentliga utredningen som har till uppgift att analysera de potentiella konsekvenserna av ett sådant deltagande. Finansinspektionen assisterar också utredningen med sakkunskap och perspektiv. En liknande offentlig utredning pågår i Danmark.

– Enligt min uppfattning borde Sverige som land först ta beslut i den stora frågan: ska vi vara en del av euroområdet på lång sikt, eller ska vi stanna kvar utanför? Detta är ett politiskt beslut som jag inte tänker yttra mig om. Men enligt min uppfattning borde beslutet om huruvida vi ska delta i bankunionen grunda sig i vårt ställningstagande som nation avseende den gemensamma valutan. Jag kommer dock självklart att beakta resultaten från den offentliga utredningen, meddelade Erik Thedéen.

Inom EU ser vi generellt en trend med ökad harmonisering av banktillsyn och reglering, vilket är oberoende av Sveriges beslut om deltagande i bankunionen. Det nya bankpaketet kommer att ge mindre nationell flexibilitet inom flera områden, oavsett om ett land deltar i bankunionen eller inte. Gränsöverskridande banker har också möjlighet att byta hemvist från någonstans utanför bankunionen till inom bankunionen. Det begränsar handlingsutrymmet för tillsynsmyndigheter i länder utanför bankunionen att avvika alltför mycket från den kurs som fastställts av bankunionens tillsynsmyndigheter.

Ett deltagande i bankunionen skulle emellertid påverka tillsynen av svenska banker. Rent allmänt finns det fördelar och nackdelar med en centraliserad tillsyn. Vi ser att den tillsyn som utförs av SSM är av mycket hög kvalitet. Storleken på organisationen och antalet övervakade institut skapar avsevärt institutionellt och mänskligt kapital och mer expertresurser än vad någon enskild tillsynsmyndighet kan uppbåda.

Å andra sidan, eftersom vi inte deltar i bankunionen kan vi bedriva vår verksamhet med mer hänsyn till specifika nationella och regionala förhållanden. Vi har också fördelen av att förstå våra banker och deras affärsmodeller väldigt väl. Exempelvis har nordiska och svenska banker betydande mängder bolån på sina balansräkningar, jämfört med andra europeiska banker. Vi har identifierat detta som en av de största riskerna i vår banksektor och vi har åtgärdat den på lämpligt sätt genom att införa minimiriskvikter för bolån. Vi anser att detta har varit bra för den finansiella stabiliteten i Norden och Baltikum, men det är inte självklart att en centraliserad tillsynsmyndighet skulle ha agerat på samma sätt.

Från Finansinspektionens synvinkel har vi faktiskt ganska begränsad erfarenhet av hur det är att arbeta inom SSM och SRM. Å andra sidan har vi omfattande erfarenhet av att arbeta med dessa myndigheter. I synnerhet arbetar vi mycket nära SSM när det gäller tillsyn av våra gränsöverskridande banker i tillsynskollegierna.

Vi har en mycket god arbetsrelation med SSM när det gäller banktillsyn, inklusive gemensamma beslut om kapital- och likviditetskrav, platsundersökningar och så vidare. I stort sett delar vi samma regelverk och samma mål.

När det gäller styrning kommer Sverige att kunna påverka SSM. SSM:s tillsynsnämnd har för tillfället 25 röstande medlemmar. Om Sverige behandlades som befintliga medlemmar skulle vi komma att bli den 26:e. Finansinspektionen skulle representera Sverige som röstande medlem och Riksbanken skulle vara observatör utan rösträtt. Sverige kommer emellertid inte att ha rösträtt i ECB-rådet, som har rätt att blockera beslut från tillsynsnämnden.

Rösträtter är förstås bara halva sanningen. I vanliga fall skulle vi förmodligen ha informella möjligheter att påverka SSM:s agenda när det gäller frågor som är viktiga för oss. Enligt min erfarenhet är dock officiella institutionella strukturer mycket viktiga i kristider. Det är då man vanligtvis lutar sig mot dem.

I slutändan kommer en deltagare i bankunionen som inte har antagit euron som sin valuta inte att ha samma inflytande på beslutsfattandet som ett euroland har. Bankunionen skapades för att lösa vissa problem inom euroområdet. Även om harmonisering på europeisk nivå ofta är meningsfull, och även om bankunionen teoretiskt är öppen för deltagande från länder utanför euroområdet, kvarstår faktum att den är nära sammanknuten med den gemensamma valutan.

Laddar sidan