I butiken, på nätet och i tunnelbanan. Erbjudanden om lån och krediter finns nästan överallt. Vi pratar om varför du behöver vara vaksam på reklamen, och hur det kan vara helt rätt att ett företag nekar dig lån. Gäster i avsnittet är Gabriella Fenger-Krog, enhetschef på Konsumentverket, och Kristofer Krmpotic, budget- och skuldrådgivare i Haninge kommun.
Gabriella Fenger-Krog lyfter att företagen gärna framställer lån som ett enkelt sätt att att snabbt kunna köpa dig det du önskar, eller lösa den ekonomiska knipa du befinner dig i. Vad lånet faktiskt kostar dig, är inte alltid så tydligt. Gabriella Fenger Krog menar att reklamen under senare år har blivit mer offensiv. Den har också hittat nya kanaler: I dag gör influerare reklam för lån på sociala medier. Det har också blivit vanligare med telefonförsäljning. Sådan reklam kan vara svår att värja sig mot.
– Telefonförsäljning är ett problem. Du kan skydda dig mot tv-reklam och trottoarpratare. Men när någon ringer upp dig är det svårare. Många människor upplever att det är svårt att avbryta ett samtal, säger Gabriella.
Kristofer Krmpotic berättar att han i sin roll som budget- och skuldrådgivare möter människor som utsätts för mycket reklam för lån.
– Om du tagit ett lån får du som en måltavla på ryggen – du blir oftare uppsökt av företag som vill sälja lån. Då kanske du nappar på sådant du annars inte hade nappat på, säger Kristofer Krmpotic.
Skuldsatta personer kan lockas att ta ett samlingslån, och på så vis samla alla sina lån hos en enda långivare. Reklamen beskriver ofta samlingslån som ett sätt att minska betalningarna för lånen. Men även om du betalar mindre varje månad, kan den totala kostnaden bli betydligt högre om du samtidigt betalar av på lånet under längre tid. Du bör alltså räkna ut vad den totala kostnaden för samlingslånet blir. Företaget ska samtidigt vara tydligt med hur länge du ska betala på lånet.
– Sådan information kan ibland stå längst ner, i liten text. Men företagen får inte bara framhäva fördelarna med lånet, och dölja nackdelarna, säger Gabriella Fenger Krog.
När du ansöker om att få ta ett lån måste långivaren ta reda på om du har råd med lånet. De ska då titta på dina inkomster och utgifter, samt övriga lån. Men Kristofer Krmpotic berättar att personer med skulder tyvärr ofta söker sig till långivare som gör bristfälliga kreditprövningar. Där får låntagaren ofta ett lån med hög ränta.
Gabriella Fenger Krog påpekar att kreditprövningen finns till för att skydda individer som kanske är desperata att få ett lån – men som inte borde beviljas lånet. Därför ska långivare inte bara förlita sig på vad människor själva uppger, utan kontrollera att uppgifterna stämmer.
Avsnittet spelades in den 20 februari 2024.
Vad händer när du har en obetald skuld? Vem får problem med skulder – och varför? FI-podden Låna pengar sprider kunskap och väcker diskussion. Podden riktar sig till vanliga konsumenter, men också till de som i sitt yrke möter skuldsatta personer. Programledare är FI-medarbetarna Michael Andersson, rådgivare, och Anna Hult, senior jurist. I avsnitten medverkar även inbjudna gäster.
Podden är producerad 2024. Du kan ta del av den på Souncloud, Spotify, via vår webbplats samt på youtube. Till varje avsnitt finns en artikel som sammanfattar innehållet och förklarar begrepp som används. Klicka på avsnittens namn för att ta del av artikeln och avsnittet på vår webbplats.