FI-podden Låna pengar avsnitt 1

I butiken, på nätet och i tunnelbanan. Erbjudanden om lån och krediter finns nästan överallt. Vi pratar om varför du behöver vara vaksam på reklamen, och hur det kan vara helt rätt att ett företag nekar dig lån. Gäster i avsnittet är Gabriella Fenger-Krog, enhetschef på Konsumentverket, och Kristofer Krmpotic, budget- och skuldrådgivare i Haninge kommun.


Gabriella Fenger-Krog lyfter att f
öretagen gärna framställer lån som ett enkelt sätt att att snabbt kunna köpa dig det du önskar, eller lösa den ekonomiska knipa du befinner dig i. Vad lånet faktiskt kostar dig, är inte alltid så tydligt. Gabriella Fenger Krog menar att reklamen under senare år har blivit mer offensiv. Den har också hittat nya kanaler: I dag gör influerare reklam för lån på sociala medier. Det har också blivit vanligare med telefonförsäljning. Sådan reklam kan vara svår att värja sig mot.

– Telefonförsäljning är ett problem. Du kan skydda dig mot tv-reklam och trottoarpratare. Men när någon ringer upp dig är det svårare. Många människor upplever att det är svårt att avbryta ett samtal, säger Gabriella.

Kristofer Krmpotic berättar att han i sin roll som budget- och skuldrådgivare möter människor som utsätts för mycket reklam för lån.

– Om du tagit ett lån får du som en måltavla på ryggen – du blir oftare uppsökt av företag som vill sälja lån. Då kanske du nappar på sådant du annars inte hade nappat på, säger Kristofer Krmpotic.

Samlingslån kan vara en fälla

Skuldsatta personer kan lockas att ta ett samlingslån, och på så vis samla alla sina lån hos en enda långivare. Reklamen beskriver ofta samlingslån som ett sätt att minska betalningarna för lånen. Men även om du betalar mindre varje månad, kan den totala kostnaden bli betydligt högre om du samtidigt betalar av på lånet under längre tid. Du bör alltså räkna ut vad den totala kostnaden för samlingslånet blir. Företaget ska samtidigt vara tydligt med hur länge du ska betala på lånet.

– Sådan information kan ibland stå längst ner, i liten text. Men företagen får inte bara framhäva fördelarna med lånet, och dölja nackdelarna, säger Gabriella Fenger Krog.

Kreditprövningen ett skydd

När du ansöker om att få ta ett lån måste långivaren ta reda på om du har råd med lånet. De ska då titta på dina inkomster och utgifter, samt övriga lån. Men Kristofer Krmpotic berättar att personer med skulder tyvärr ofta söker sig till långivare som gör bristfälliga kreditprövningar. Där får låntagaren ofta ett lån med hög ränta.

Gabriella Fenger Krog påpekar att kreditprövningen finns till för att skydda individer som kanske är desperata att få ett lån – men som inte borde beviljas lånet. Därför ska långivare inte bara förlita sig på vad människor själva uppger, utan kontrollera att uppgifterna stämmer.

Avsnittet spelades in den 20 februari 2024. 

Några ord från avsnittet

  • Budget- och skuldrådgivare. Person som är anställd hos kommunen, och som kan ge dig råd när du inte får ekonomin att gå ihop.
  • Konsumentverket. Statlig myndighet som arbetar med konsumentfrågor.
  • Konsumentombudsmannen (KO). Statlig ämbetsman som också är generaldirektör för Konsumentverket. KO bevakar marknaden och kan försvara konsumenternas intressen gentemot företag i domstol.
  • Rättelse. Konsumentverket kan kräva rättelse av ett företag som bryter mot reglerna.
  • Föreläggande. Om ett företag som brutit mot reglerna inte frivilligt går med på att ändra sig, kan KO utfärda ett föreläggande. Det kan till exempel innebära att företaget förbjuds att använda viss marknadsföring. Ett föreläggande kan i vissa fall utfärdas även om företaget meddelar att det ska rätta sig.
  • Rättslig åtgärd. KO kan stämma ett företag, antingen om det rättsliga läget är oklart, eller om KO bedömer att överträdelsen som företaget begått är tillräckligt grov.
  • Tillsyn. Kan beskrivas som granskning och kontroll. FI har i uppdrag att utföra tillsyn av exempelvis banker och konsumentkreditföretag. Vi kontrollerar då bland annat att de följer lagar och regler. Ett exempel är att vi kontrollerar deras kreditprövningar.
  • Snabblåneföretag. Ett företag som lånar ut pengar, och som inte är en bank. Kallas även konsumentkreditinstitut eller konsumentkreditföretag. 
  • Kreditprövning. Innan banker eller andra låneföretag kan ge dig ett lån, måste de pröva om du har råd med lånet, alltså genomföra en kreditprövning. Betalningsanmärkning – när du har en skuld registrerad hos Kronofogden, kan ett kreditupplysningsföretag ge dig en betalningsanmärkning. Det kan begränsa dina möjligheter att till exempel ta ett lån.
  • Skuldregister. I ett nationellt skuldregister skulle långivare kunna hämta information om vilka skulder som varje enskild person har. Därmed skulle de enklare kunna ta reda på om en person har råd med (ännu ett) lån. Ett sådant register finns dock inte idag. 

Om FI-podden Låna pengar

Vad händer när du har en obetald skuld? Vem får problem med skulder – och varför? FI-podden Låna pengar sprider kunskap och väcker diskussion. Podden riktar sig till vanliga konsumenter, men också till de som i sitt yrke möter skuldsatta personer. Programledare är FI-medarbetarna Michael Andersson, rådgivare, och Anna Hult, senior jurist. I avsnitten medverkar även inbjudna gäster.

Podden är producerad 2024. Du kan ta del av den på Souncloud, Spotify, via vår webbplats samt på youtube. Till varje avsnitt finns en artikel som sammanfattar innehållet och förklarar begrepp som används. Klicka på avsnittens namn för att ta del av artikeln och avsnittet på vår webbplats.


Senast granskad: 2024-09-11