Kryptotillgångar används främst som investeringsform i hopp om att de snabbt ska öka i värde. Det går att använda kryptotillgångar som betalningsmedel i vissa sammanhang, men den användningen är i dag begränsad. Risken att förlora pengar när man investerar i kryptotillgångar är väldigt hög. Kryptotillgångar bedöms därför vara riskabla och olämpliga för de flesta konsumenter.
Bitcoin är den mest kända och största kryptotillgången som står för majoriteten av hela marknadens värde. Till skillnad från traditionella finansiella tillgångar som aktier och obligationer, saknar Bitcoin och liknande kryptotillgångar ett underliggande värde vilket gör dem svåra att värdera.
En annan typ av kryptotillgångar, så kallade stablecoins, följer värdet på en eller flera officiella valutor eller andra underliggande tillgångar som exempelvis guld. Det finns även en typ av kryptotillgångar som kallas icke-fungibla tokens (på engelska non-fungible tokens, NFTs) som kan beskrivas som ett ägarbevis till digital konst.
Under 2024 kommer ny EU-lagstiftning, Mica-förordningen, som inför enhetliga regler för företag som ger ut eller erbjuder tjänster kopplat till kryptotillgångar. Mica-förordningen kommer bidra till att stärka konsumentskyddet, öka transparensen kring produkternas miljöpåverkan och införa nya krav som minskar risken att kryptotillgångar används i kriminella sammanhang.
Även utanför EU pågår arbete för att kunna reglera kryptotillgångar och kryptomarknaden. Vissa länder har valt att förbjuda kryptotillgångar medan andra i stället valt att skapa nya regler eller anpassa nuvarande reglering för att även täcka in kryptotillgångar.