Finansinspektionens syn på framtida kapitalkrav för de svenska storbankerna

Baselkommittén för banktillsyn har nyligen lämnat förslag till reformerade internationella kapitaltäckningsregler. Enligt dessa regler ska minimikravet under den så kallade Pelare 1 (vilken omfattar kapitalkrav för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk) som tidigare vara 8 procent av riskvägda tillgångar, men minst 4,5 procent ska i framtiden utgöras av kärnprimärkapital. Därtill kommer en ny permanent kapitalbuffert om 2,5 procent, och ytterligare en så kallad kontracyklisk buffert om 0-2,5 procent. Den kontracykliska bufferten ska aktiveras i goda tider med hög kredittillväxt för att förebygga kriser. Båda buffertarna ska utgöras av kärnprimärkapital. Buffertnivåerna kan underskridas, men då inträder restriktioner på bland annat hur stora utdelningar banken kan göra.

Enligt Baselkommittén kan de nya kraven fasas in över ett antal år, men efter full infasning så kommer de nya kraven att ligga på mellan 10,5 och 13 procent för totalt kapital och mellan 7 och 9,5 procent för kärnprimärkapitalet. Till detta kommer ytterligare två komponenter, dels krav enligt den så kallade Pelare 2 (kapitalpåslag för övriga risker), dels kommande extra krav på systemviktiga banker.

De svenska storbankerna bör ta höjd för att Sverige snabbare fasar in det nya regelverket än de övergångsregler som föreslagits av Baselkommittén. Kraven på de svenska storbankerna förväntas inom några år bli 15-16 procent för totalt kapital, varav minst 10-12 procentenheter ska utgöras av kärnprimärkapital. Det här är ungefärliga siffror, eftersom Pelare 2-bedömningen är individuell – den bygger bland annat på stresstester – och storleken på den kontracykliska bufferten kommer per definition att variera över tiden.

Sverige behöver höga kapitalkrav på de stora bankerna eftersom en stor banksektor kan utsätta samhället för stora risker. De fyra storbankernas balansomslutningar uppgår tillsammans till cirka fyra gånger Sveriges BNP. Kostnaden för samhället av att en av dessa banker får problem eller går omkull riskerar att bli mycket stor, medan ökningen i kapitalkostnad av de nya reglerna – och därmed eventuell påverkan på utlåningsräntor – är liten. Faktum är att storbankerna uppfyller eller ligger nära de nya kraven redan idag.