Hushållens motståndskraft behöver stärkas ytterligare, säger FI:s generaldirektör

Svenska hushåll har stora bolån och det är en risk för Sverige men utvecklingen är inte alarmerande, enligt Martin Andersson. FI har infört bolånetaket och ställer kapitalkrav på bankerna för att se till att enskilda hushåll inte lånar för mycket och att bankerna har marginaler att klara av eventuella kreditförluster.

FI:s bolåneundersökningar visar att allt fler hushåll har buffertar. Väldigt få tar riktigt stora lån, över bolånetaket, och nästan alla med belåningsgrader över 75 procent amorterar. Samtidigt väljer nya låntagare med lägre belåningsgrader ofta att vänta med att amortera. Det är oroande eftersom internationella erfarenheter pekar på att hushåll med belåningsgrader över 40-50 procent är mycket känsliga för överraskande dåliga nyheter.

Det som oroar FI är därför de negativa effekterna på Sveriges ekonomi, de så kallade makroekonomiska riskerna, som kan uppstå om något oväntat händer hushållen eller i omvärlden. Hushållen skulle enligt Martin Andersson ha råd att betala sina bolån men till en kostnad av att flera troligtvis skulle spara in på mycket annan konsumtion. Det kan riskera att fördjupa konjunkturnedgångar och sänka tillväxten i ekonomin.

FI bedömer därför att hushållen fortfarande måste öka sina buffertar. Martin Andersson lyfte samtidigt fram hur viktigt det är att hitta balansen mellan att stärka motståndskraften utan att sätta större press på de hushåll som får det svårt ekonomiskt. En möjlighet kan vara via den typ av självreglering som Bankföreningen annonserade tidigare i veckan. Det ska FI nu analysera och diskutera med Bankföreningen. Nya åtgärder måste också införas gradvis, på nya lån och på rimliga nivåer.

Att hushållens motståndskraft stärks skulle minska riskerna med skuldsättningen ytterligare. Att minska dessa risker är, enligt Martin Andersson, viktigare att fokusera på än vilken nivå skuldkvoten är på.