Sverige ska inte gå före eller införa högre krav på bruttosoliditet än resten av EU, säger Martin Andersson på SvD Bank Summit i dag. Det nya kravet är bra men ska bara fungera som ett golv för hur lågt bankernas riskvägda kapitalkrav får sjunka. Därför räcker i dagsläget den nivå på tre procent som diskuteras i EU.
De svenska storbankerna hör till Europas mest välkapitaliserade. Det visade det senaste europeiska stresstestet som presenterades i oktober. Starka banker är bra för Sveriges ekonomi, menar Martin Anderson eftersom bara välkapitaliserade banker orkar ge lån till företag och hushåll.
Nu diskuteras nya kapitalkrav inom EU, det så kallade kravet på bruttosoliditet. Kravet handlar om att bankerna ska hålla en viss mängd kapital i relation till deras totala tillgångar, oavsett riskerna i tillgångarna. Det nya kravet är bra, säger Martin Andersson och det behövs. Men, bara som en säkerhetsspärr mot att bankernas kapital sjunker för lågt. Risken med ett för högt krav är att det kan leda till ett mindre stabilt banksystem eftersom kapitalkravet är detsamma oavsett tillgångarnas risk. Ett för högt krav kan då skapa drivkrafter för bankerna att ta på sig mer riskfyllda tillgångar, i jakt på högre avkastning.
Martin Andersson tar också upp FI:s arbete med amorteringskravet. Intresset kring amorteringskravets utformning är stort och förslaget väcker många reaktioner. Några har tagit upp att marknadsvärdet som amorteringskravet utgår från borde tillåtas att värderas om med jämna mellanrum. Det kan låta rimligt men utgår från att priserna ständigt kommer att öka och FI vill inte att hushållen planerar sina amorteringar och sin övriga ekonomi utifrån en bild av en ständig uppgång av bostadspriserna.
Dessutom lyfter Martin Andersson fram att ett amorteringskrav ska skapa buffertar för hushållen, både i relation till lånet men också till deras disponibla inkomst. Ständiga omvärderingar öppnar för att hushållen löpande kan öka lånen vilket skulle motverka kravets dämpande effekt.