Nya kapitalkrav för tryggare tjänstepensioner (Dagens Industri 1/9-2017)

Tjänstepensionen är för många en viktig del av inkomsten under pensionsåren. Företag som tillhandahåller tjänstepensioner förvaltar tillgångar på 2 800 miljarder kronor. Hur tjänstepensionssektorn fungerar är alltså viktigt. Regeringen har beslutat att ta fram ett nytt regelverk för tjänstepensionsföretag. Det bygger på ett EU-direktiv, men ska ge starkare skydd för pensionsförmånerna genom ytterligare kapitalkrav.

FI har på regeringens uppdrag tagit fram förslag på kapitalkrav med två delar. Den första är ett schablonmässigt krav som sätter en miniminivå. När det inte uppfylls, är företagets förmåga att fullgöra sina åtaganden hotad. Om läget då inte snabbt rättas upp, ska FI återkalla företagets tillstånd och verksamheten överlåtas eller avvecklas på för förmånstagarna bästa sätt.

Den andra delen är ett riskkänsligt krav. Det stärker förmånstagarskyddet genom att det riskkänsliga kravet alltid är högre än det schablonmässiga. Det begränsar också hur stora risker ett företag kan ta. På så sätt hindras svaga företag från att urholka skyddet genom att till exempel hålla en stor andel tillgångar med hög risk.

Det riskkänsliga kravet bygger på trafikljuset, ett tillsynsverktyg som FI införde 2005. Den exakta utformningen av modellen kommer att avgöras senare med utgångspunkt i att den ska vara enkel att tillämpa och samtidigt spegla faktiska risker. FI kommer bland annat att beakta de särskilda egenskaperna hos säkerställda obligationer och att riskerna i infrastrukturinvesteringar i vissa fall liknar riskerna i fastigheter eller noterade aktier.

En viktig skillnad är att det nya kravet är lagfäst. Det ger FI bättre möjligheter att agera om ett företag inte uppfyller kravet. Men det blir fråga om mildare ingripanden än om schablonkravet bryts. Vid avsteg från det riskkänsliga kravet ska FI se till att företaget inom rimlig tid återställer kapitalnivån. Eftersom tjänstepensionsföretag har en lång tidshorisont, kan åtgärder sträcka sig över flera år.

Det riskkänsliga kravet är på så sätt en buffert, som ger företag utrymme att återhämta sig av egen kraft, under FI:s överinseende. Det gäller inte minst om kravet bryts till följd av stora fall i tillgångspriser i en finansiell kris. Det finns då inte skäl att tvinga företagen att snabbt lägga om sina tillgångsportföljer. Den kris som kravet är tänkt att täcka upp för har ju redan inträffat. Och om många företag samtidigt gör stora omfördelningar mellan till exempel aktier och statspapper kan det förstärka prisfallet, vilket inte gagnar vare sig förmånstagarna eller den finansiella stabiliteten.

En central fråga i det riskkänsliga kapitalkravet är valet av skyddsnivå. Den handlar om hur stor risk för att förmånstagarna inte ska få ut hela sina garanterade pensioner som är acceptabel. I andra vågskålen ligger utrymmet att ta finansiella risker, för att via högre avkastning kunna ge större pensioner. Beslutet har så stor principiell betydelse att det bör fattas av lagstiftaren.

FI bedömer dock att ett kapitalkrav i paritet med trafikljuset är en rimlig utgångspunkt. En lägre nivå riskerar att försämra skyddet för förmånstagarna. Och en högre nivå kan förbättra FI:s möjligheter att i tid upptäcka företag som riskerar att få problem. Men en alltför hög nivå kan ge lägre pensioner på sikt.

Många företag har stora marginaler till det kapital som behövs enligt trafikljuset. Från branschen har FI fått synpunkten att om kravet blir högre, kommer företagen att sänka risken i sina tillgångsportföljer, för att ha lika stora marginaler som i trafikljuset.

FI menar att en sådan reaktion inte är motiverad. Det riskkänsliga kravet är en buffert för att fånga upp störningar. Det ligger inte i förmånstagarnas intresse att starka företag minskar sina finansiella risker. Det sänker den förväntade avkastningen, vilket kan ge lägre pensioner. FI förväntar sig därför att starka företag inte omfördelar sina tillgångar när kravet införs.

FI bedömer alltså att ett riskkänsligt kapitalkrav – i samverkan med väl avvägda regler för ingripanden – ger goda förutsättningar för tjänstepensionsföretagen att även framöver erbjuda trygga och bra pensioner.

Åsa Larson, Områdeschef Försäkring, Finansinspektionen
Erik Thedéen, Generaldirektör, Finansinspektionen