En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaErik Thedéen: Hushållens skulder och makrotillsynens roll
FI:s generaldirektör Erik Thedéen diskuterade på vilket sätt hushållens höga skulder kan påverka den ekonomiska stabiliteten och en hållbar tillväxt likväl som makrotillsynens roll på konferensen 7th FIN-FSA conference on EU Regulation and Supervision. Talet hölls på engelska och har översätts till svenska i efterhand.
- Datum: 2018-11-28
- Talare: Generaldirektör Erik Thedéen
- Möte: 7th FIN-FSA Conference on EU Regulation and Supervision, Helsingfors
De svenska bostadspriserna och hushållens skulder har ökat snabbt under de senaste 15 åren. Strukturella förändringar på bolånemarknaden i kombination med låga räntor och en stark ekonomi har bidragit till den utvecklingen. Hushållens höga skulder skapar sårbarheter i ekonomin och en av dessa sårbarheter, som har identifierats av FI, är andelen hushåll med en hög skuld i relation till sin inkomst. Dessa hushåll är känsligare för försämrade ekonomiska förhållanden och deras beteende i ekonomiska lågkonjunkturer kan komma att förstärka makroekonomiska fluktuationer.
FI använder olika tillvägagångssätt i sitt arbete med makrotillsyn.
"För att hantera sårbarheter relaterade till hushållens alltför höga skulder tillämpar vi i stora drag två typer av åtgärder. För det första kan vi införa långivarbaserade åtgärder, som t.ex. strängare krav på kapital eller likviditet. Sådana åtgärder kan öka banksystemens motståndskraft, men de har endast en måttlig inverkan på utlåningen och de underliggande riskerna. För det andra, för att minska de systemrisker som är associerade med hushållens höga skulder kan vi använda låntagarbaserade åtgärder, vilket har en mer direkt inverkan på de sårbarheter vi har identifierat", sa Thedéen.
FI har infört tre låntagarbaserade åtgärder: ett bolånetak och två amorteringskrav. Det ena amorteringskravet är kopplat till belåningsgraden och det andra till skuldkvoten. Var och en av dessa åtgärder riktar in sig på olika dimensioner av den risk som associeras med hushållens skulder. Den senaste åtgärden, amorteringskravet kopplat till skuldkvoten, syftar till att minska sårbarheterna relaterade till de hushåll som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst.
Låntagarbaserade åtgärder är ett nytt tillskott i finansinspektionens verktygslåda. Makrotillsynsåtgärder har förändrats i ett globalt perspektiv under de senaste åren. Till en början fokuserade åtgärder på kapital- och likviditetskrav för bankerna. Idag användslåntagarbaserade åtgärder allt oftare och i många länder världen runt.
"Eftersom de låntagarbaserade åtgärderna påverkar hushållen direkt så tas de upp i den offentliga debatten på ett annat sätt. När åtgärderna införs i en stark ekonomi bemöts de ibland med skepticism från allmänheten. Skepticismen växer även i takt med att minnet från den senaste krisen bleknar eller, som i Sverige, om en global finansiell kris har haft lindrig effekt på hushållen i förhållande till andra länder. Men nya kriser kommer dock oundvikligen att uppstå. Det är vår uppgift att se till, inte bara att hushållen inte omvandlar en lågkonjunktur till en kris när oönskade effekter för ekonomin uppstår, utan även att det finansiella systemet har tillräcklig motståndskraft för att dämpa effekten", avslutade Thedéen.
