Karin Lundberg höll i dag en presentation på Sparbankernas Riksförbunds VD- och ordförandekonferens där hon redogjorde för det rådande läget med coronapandemins effekter på ekonomin samt hur detta påverkat FI:s tillsyn med mera.
Under våren har vi följt coronakrisens utveckling och påverkan på samhället och ekonomin. Denna kris liknar inget annat vi tidigare har varit med om. Den påverkar oss alla och den är långt ifrån över.
En viktig anledning att den ekonomiska situationen inte ser sämre ut än vad den gör, är de mycket omfattande åtgärder som vidtagits under våren. Det handlar framför allt om finanspolitiken. Men även Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden har vidtagit åtgärder. För Riksbankens del handlar det primärt om att säkra likviditet och att stötta kreditförsörjningen. Riksgälden har erbjudit lånegarantier och har skjutit på ikraftträdandet av vissa regler om nedskrivningsbara skulder.
Även FI har vidtagit en rad åtgärder, där jag särskilt vill lyfta fram följande:
När det gäller just sparbankerna kontaktade vi samtliga av er för att kartlägga hur coronakrisen bedömdes kunna påverka verksamheten utifrån olika aspekter. Detta gjorde vi i olika omgångar och kontakterna skedde både individuellt och genom utskick.
Internt på FI genomförde vi stresstester av likviditeten inom samtliga sparbanker samt, på stickprovsbasis, en sårbarhetsanalys av kapitalnivåerna.
Våra slutsatser från de genomförda tillsynsaktiviteterna var att motståndskraften i krisen för sparbankerna generellt var tillfredsställande. Bedömningen baserar sig på generellt goda kapitalrelationer, förbättrad likviditet, positiva resultat och relativt låga kreditförluster.
Även om sparbankerna hittills har klarat sig relativt bra under coronakrisen måste vi komma ihåg att den svenska ekonomin har fått en exceptionell chock och att osäkerheten fortsatt är mycket hög. Vi har även i sårbarhetsanalyserna identifierat ett antal generella sårbarheter inom sparbankssektorn och som är viktiga att bära med sig.
Förändringarna som följer av bankpaketet innebär att FI behöver göra vissa ändringar i föreskrifter. Dessutom innebär förändringarna att vi behöver vi se över tillämpningen, det vill säga, på det sätt vi har valt att arbeta i tillsynen och de verktyg som vi använder för att bestämma kapitalkraven.
FI:s arbete med de förändrade föreskrifterna kommer att mynna ut i en remisspromemoria. Dels genomför förslagen de bestämmelser i kapitaltäckningsdirektivet som FI förväntas få bemyndigande att införa i föreskrifter, dels finns förslag i bestämmelser i frågor där medlemsstater eller behöriga myndigheter har en valmöjlighet. Vi har tänkt invänta lagrådsremissen innan remisspromemorian publiceras.
År 2014, när dagens reglering infördes, publicerade FI en promemoria vid namn "Kapitalkrav för svenska banker". Förändringarna i bankpaketet innebär att vi nu behöver ta fram en ny sådan promemoria. Det arbete som nu pågår kommer därför att resultera in en tillämpningspromemoria som ersätter den vi gav ut 2014. Vi planerar att remittera promemorian inom mycket kort.