Frågor och svar

Jag har hittat diarienumret för mitt tillståndsärende på er webbsida och vill nu betala in avgiften. Varför måste jag vänta tills jag fått handläggarbrev?

Det är viktigt att du väntar med betalningen så att handläggaren först hinner ta reda på den korrekta avgiften.

Om jag får avslag på min tillståndsansökan, får jag tillbaka pengarna då?

Nej, avgiften är till för att täcka FI:s kostnader för att pröva din ansökan. Om du är osäker på om vi kommer att godkänna din ansökan rekommenderar vi att du tar kontakt med ett juridiskt ombud eller motsvarande.

Vad menas med en modell enligt penningtvättslagen och penningtvättsföreskrifterna?

En modell används för att automatisera eller standardisera riskklassificering, övervakning eller andra åtgärder som banker och andra verksamhetsutövare vidtar för att uppfylla olika krav.

När begreppet modell används i penningtvättslagen och penningtvättsföreskrifterna, syftar det på förfaranden för att automatisera eller standardisera bedömningar samt andra förfaranden som verksamhetsutövare har för att uppfylla olika krav i penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173, s. 547). En modell behöver alltså inte använda algoritmer som beräknas på statistiska och kvantitativa metoder.

En modell för riskklassificering kan exempelvis innehålla en numerisk klassning av olika riskfaktorer som banker sammanställer till en bedömning av den risk som kan förknippas med en viss kund.

Modeller för övervakning kan till exempel vara automatiserade övervakningssystem, programmerade för att varna eller flagga för transaktioner som banker anser är kopplade till hög risk, eller som avviker på något annat sätt.

Regler om modeller och modellriskhantering finns i

6 kap. 1 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen).
6 kap. 14−17 §§ Finansinspektionens föreskrifter (2017:11) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättsföreskrifterna).

Läs mer:

Hur söker jag tillstånd för att bli valutaväxlare?

Det finns information på fi.se om hur du söker tillstånd för att bli valutaväxlare, se sidan Valutaväxlare och annan finansiell verksamhet. Där finns också en blankett att fylla i. Vill du veta hur det går till att söka tillstånd på FI kan du läsa mer om de olika stegen på sidan Sök tillstånd.

Om jag har tillstånd som valutaväxlare, får jag då ta emot betalningar med kort?

Nej, det förutsätter att du har tillstånd som betalningsinstitut eller registreras som betaltjänstleverantör. Du kan läsa mer om tillstånd för betaltjänster på sidan Betaltjänster.

Hur ska en anmälan om blankningsundantag utformas och vad ska den innehålla för information?

En sådan anmälan ska lämnas till FI i elektroniskt format enligt den mall som ingår som bilaga i Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esma) riktlinjer om blankningsundantag.

Vilken information anmälan ska innehålla beror på om undantaget gäller marketmakerfunktioner enligt artikel 17.1 i blankningsförordningen eller primärmarknadsoperationer (godkänd primary dealer) enligt artikel 17.3 i samma förordning.

Vilken information respektive typ av anmälan bör innehålla framgår av punkt 65 i Esmas riktlinjer. Mallen i bilaga 1 i Esmas riktlinjer gäller för godkänd primary dealer och mallen i bilaga 2 gäller för marketmakerfunktioner. Mallen ska fyllas i på svenska när den lämnas till FI.

En anmälan ska göras senast 30 kalenderdagar innan den berörda fysiska eller juridiska personen avser att utnyttja undantaget för första gången. Detta framgår av artiklarna 17.5 och 17.6 i blankningsförordningen.

I Esmas riktlinjer anges vissa förpliktelser för den som avser att utnyttja ett undantag som gäller marketmakerfunktioner. En sådan anmälan ska innehålla en bekräftelse på att anmälaren följer/uppfyller eller avser att följa/uppfylla

de allmänna principerna i punkt 43 (första strecksatsen är dock ej tillämplig i Sverige)
de principer och kvalificeringskriterier som gäller för respektive funktion (se punkt 46-49, punkt 54 samt punkt 57).

Läs mer:

Ska undantag för primärmarknadsoperationer(godkänd primary dealer) anmälas på avtals- eller instrumentnivå?

Undantag som godkänd primary dealer enligt artikel 17.3 i blankningsförordningen ska anmälas på avtalsnivå. Detta framgår av punkt 65 a och bilaga 1 i Esmas riktlinjer om blankningsundantag. Eventuella tillkommande finansiella instrument under befintliga återförsäljaravtal behöver därför inte anmälas när det gäller undantag som godkänd primary dealer.

Läs mer:

Undantag för marketmakerfunktioner: vilken information behöver skickas in till FI om nya instrument tillkommer under befintliga avtal?

Vid undantag för marketmakerfunktioner ska nya instrument som tillkommer under befintliga avtal anmälas till FI, se punkt 65 b och bilaga 2 i Esmas riktlinjer om blankningsundantag. För varje anmälan som görs ska anmälaren säkerställa att all information som anges i punkt 65 b finns med. Se även svar på frågan om hur en anmälan om blankningsundantag ska utformas och vad den ska innehålla för information.

Anmälaren ska för varje kapacitet i sin marketmakerfunktion lämna information om det eller de finansiella instrument som anmälan om blankningsundantaget avser. Informationen ska vara uttömmande och göra det möjligt för FI att identifiera alla enskilda instrument som anmälts för undantag. Det ska tydligt framgå vilka finansiella instrument som är nya, dvs. tillkommer under befintliga avtal.

Av riktlinjerna framgår i vilka fall anmälaren ska lämna särskild information. Bland annat gäller följande:

För marketmakerfunktioner enligt artikel 2.1 k i) i blankningsförordningen ska förväntade dagliga volymer av utförda marketmakerfunktioner i ett finansiellt instrument anges (jämför punkten 65 xii (1) i Esmas riktlinjer).
För marketmakerfunktioner enligt artikel 2.1 k ii) i blankningsförordningen ska förväntade veckovisa volymer av utförda marketmakerfunktioner i ett finansiellt instrument anges (jämför punkten 65 xii (2) i Esmas riktlinjer).

Meddela gärna FI om ett beviljat undantag inte längre används. FI tar även emot information om byte av ISIN-kod för ett visst instrument. Sådana anmälningar är inte avgiftsbelagda.

Läs mer:

Behöver en försäkringsförmedlare teckna en egen ansvarsförsäkring för att få tillstånd att distribuera försäkringar?

En försäkringsförmedlare behöver inte ha en egen ansvarsförsäkring, men ska alltid omfattas av en sådan. Det räcker om den som söker tillstånd för försäkringsdistribution omfattas av en annan försäkringsförmedlares ansvarsförsäkring.

Ansvarsförsäkringen ska, i relation till varje förmedlare som omfattas av den, alltid uppfylla kraven på bland annat minimibelopp som täcks av försäkringen. Det innebär exempelvis att minimibeloppet ska dubbleras när två förmedlare utan anställda omfattas av samma ansvarsförsäkring. Flera tillståndspliktiga försäkringsförmedlare kan alltså inte dela på samma minimibelopp.

Dessa krav anges i 7 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:10) om försäkringsdistribution (försäkringsdistributionsföreskrifterna). Se även beslutspromemorian till föreskrifterna, s. 37.

En förutsättning för att få tillstånd för försäkringsdistribution är att den person eller det företag som söker tillstånd, omfattas av en försäkring för skadeståndsskyldighet. En försäkringsförmedlare kan bli skadeståndsskyldig om hen åsidosätter sina skyldigheter. Kravet på att omfattas av en ansvarsförsäkring anges i 2 kap. 7 och 8 §§ lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution (LFD).

Av förarbetena (prop. 2017/18:216 s. 467) till LFD framgår det att formuleringen "omfattas av en ansvarsförsäkring" innebär att en person antingen själv har tecknat en försäkring eller omfattas som försäkrad av en annan försäkringstagares försäkring.

Läs mer:

Omfattas betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar av de bestämmelser i tillsynsförordningen som handlar om tillståndsplikt för vissa åtgärder som rör beräkningen av kapitalbasen?

Ja, betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar omfattas av bestämmelserna om tillståndsplikt i artiklarna 25−91 i tillsynsförordningen. Betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar ska därför ansöka om tillstånd för att till exempel återköpa aktier.

Betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar ska tillämpa tillsynsförordningen när de beräknar sin kapitalbas. Det framgår av 3 kap. 2 § andra stycket i lagen (2010:751) om betaltjänster och 3 kap. 2 § andra stycket i lagen (2011:755) om elektroniska pengar. Av 9 kap. 1 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2010:3) om betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer följer att det är artiklarna 25-91 i tillsynsförordningen som är tillämpliga för betalningsinstitut. Finansinspektionen bedömer att samma artiklar är tillämpliga även för institut för elektroniska pengar.

Det betyder att betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar måste inhämta tillstånd från Finansinspektionen innan de vidtar vissa åtgärder som rör beräkningen av kapitalbasen.

Betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar ska inhämta tillstånd från Finansinspektionen exempelvis för att

räkna in delårs- eller årsöverskott i kärnprimärkapitalet (artikel 26.2)
klassificera emitterade kapitalinstrument som kärnprimärkapitalinstrument (artikel 26.3)
reducera kapitalbasen (artiklarna 77–78).

Läs mer:

Jag vill handla med kryptovalutor, vilken typ av tillstånd behöver jag då?

Om du vill bedriva yrkesmässig handel med kryptovalutor eller virtuella valutor måste du ansöka om att registrera verksamheten hos FI enligt 2 § lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet, LVA. Detta eftersom yrkesmässig verksamhet med att förvalta eller handla med virtuella valutor från och med den 1 januari 2020 räknas som annan finansiell verksamhet enligt 1 § samma lag.

Information om hur du ansöker om att registrera verksamhet finns på sidan Valutaväxlare och annan finansiell verksamhet.

Lagändringen innebär att den som driver yrkesmässig verksamhet som består i att växla virtuella valutor, dels mellan virtuella valutor och fiatvalutor, dels mellan olika virtuella valutor, och att tillhandahålla virtuella plånböcker, nu ska anses vara verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen.

Bakgrunden till lagändringen är EU:s så kallade femte penningtvättsdirektiv, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring i direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU. En av ändringarna är att direktivet ska tillämpas på leverantörer som erbjuder växlingstjänster mellan virtuella valutor och fiatvalutor, samt på leverantörer som tillhandahåller plånböcker för virtuella valutor (art. 2.1.3 f–g). I detta avseende har den svenska lagstiftaren gått längre än penningtvättsdirektivet i det att registreringsplikten enligt LVA även gäller växling mellan olika virtuella valutor.

Ord och uttryck

Med uttrycket fiatvaluta avses traditionella nationella valutor som är ett betalningsmedel utgiven av en stat (t.ex. svenska kronor eller brittiska pund).

Virtuella valutor avser en digital värderepresentation som inte emitterats eller garanterats av en centralbank eller en offentlig myndighet, som inte nödvändigtvis är kopplad till en rättsligt etablerad valuta (t.ex. svenska kronor) och som inte har rättslig status som valuta eller pengar, men som godtas av fysiska eller juridiska personer såsom betalningsmedel och som kan överföras, lagras och handlas elektroniskt.

Kryptovaluta är en form av virtuell valuta där man använder kryptografiska metoder för att garantera transaktioner.

Med förvaltning av virtuell valuta avses enligt propositionen detsamma som i art. 3.19 i det femte penningtvättsdirektivet, det vill säga erbjudande om tjänster för att säkra privata krypteringsnycklar för kunders räkning, för att inneha, förvara och överföra virtuella valutor.

Handel med virtuella valutor avser växling mellan virtuell valuta och

svenska eller utländska sedlar och mynt
elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar samt
annan virtuell valuta.

Läs mer:

Vad ska en ansökan om att bli registrerad som finansiellt institut innehålla?

En ansökan om att bli registrerad som finansiellt institut ska innehålla uppgifter om ägare och ledningspersoner, vad verksamheten består i samt hur denna ska finansieras. Denna information kan med fördel lämnas på den blankett som Finansinspektionen (FI) tillhandahåller. Vidare ska ansökan innehålla en penningtvättsinstruktion som uppfyller kraven i penningtvättsregelverket.

För att någon ska kunna bli registrerad som finansiellt institut behöver FI en fullständig beskrivning av verksamheten samt information om ägare och ledningspersoner. De frågor som FI vill att sökanden besvarar finns på FI:s webbplats. Beskrivningen av verksamheten bör specificera hur den tilltänkta verksamheten ska se ut, till exempel vilka produkter, tjänster och kunder man kommer att ha samt vilka finansiella transaktioner som kommer att ske.

Vidare ska ansökan innehålla en penningtvättsinstruktion som ska bestå av en adekvat allmän riskbedömning som tar hänsyn till verksamhetens art och storlek samt de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som kan antas föreligga, samt rutiner och riktlinjer som följer kraven i penningtvättsregelverket.

Läs mer:

Jag vill starta en verksamhet där jag lånar ut mina egna pengar till företag eller privatpersoner. Behövs det tillstånd för att bedriva en sådan verksamhet?

Att yrkesmässigt lämna eller förmedla krediter till konsumenter är tillståndspliktigt. Man får alltså inte bedriva sådan verksamhet utan tillstånd. Endast ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening kan få ett sådant tillstånd av Finansinspektionen. För att lämna krediter till företag krävs registrering hos FI.

Frågan om vad som räknas som yrkesmässig verksamhet bör enligt förarbetena till LVK (prop. 2013/14:107 s. 46) bedömas utifrån till exempel antalet transaktioner, verksamhetens varaktighet och med ledning av de belopp som kreditgivningen avser och prövas av Finansinspektionen i varje enskilt fall. Övriga förutsättningar för att få tillstånd följer av 6 § LVK. För att få lämna krediter till konsumenter måste även reglerna i konsumentkreditlagen (2010:1846) följas.

Om man däremot lämnar krediter till företag omfattas alltså verksamheten endast av registreringsplikt. Både fysiska och juridiska personer kan bli registrerade. Vad som krävs för registrering och hur det går till att ansöka om registrering framgår av Vad ska en ansökan om att bli registrerad som finansiellt institut innehålla? Även här krävs att verksamheten ska vara yrkesmässig.

Läs mer: