Frågor och svar

Vilka bolag ska rapportera?

Rapporteringskrav för auktoriserade AIF-förvaltare samt för AIF-förvaltare med tillstånd att marknadsföra en alternativ investeringsfond i Sverige framgår av 13 kap. 2-4 §§ lagen (2013:561)om alternativa investeringsfonder (LAIF). Kraven kommer av artikel 24(1)-(2),( 4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU.

Rapporteringskravet för registrerade förvaltare framgår av 2 kap. 4 § LAIF. Kravet kommer av artikel 3 3(d) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU.

Hur ska de fält som har en asterisk (*) hanteras i AIF-rapporteringen?

Fält med en asterisk (*) har den nationella tillsynsmyndigheten möjlighet att begära in enligt EU-direktiv 2011/61/EU artikel 24(5). FI:s inställning är att de fält som finns tillgängliga och är relevanta för den aktuella fonden ska rapporteras.

För de riskmått som framgår i fält 138–147 och 302 är rapporteringen obligatorisk för de fonder som rapporterar enligt artikel 24(2) i samma direktiv. Är riskmåttets värde 0 eller inte relevant för fonden ska en förklaring anges i fält 147.

Hur ska hävstången för AIFM rapporteras?

Enligt artikel 6 (1) i Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 ska hävstången uttryckas som förhållandet mellan fondens exponering och dess nettotillgångsvärde.

Enligt artiklarna 7 och 8 i den delegerade förordningen ska exponeringen motsvara summan av alla positioners absolutbelopp. Om t.ex. exponeringen är 2 miljarder euro och NAV är 1 miljard euro skulle beräkningen bli (2 miljarder/1 miljarder)*100. Resultatet blir då 200 % och det är den siffran som ska rapporteras.

Om fonden inte har någon hävstång innebär det att 100 % ska rapporteras.

Vilka uppgifter ska rapporteras?

Vad som ska rapporteras och vid vilka tidpunkter finns angivet i artikel 110-111 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013. Rapportering ska ske för AIF-förvaltaren och för varje fond. Mallar för rapporteringen finns i bilaga 4 till förordningen.

Bilagan är ett Exceldokument med fyra blad, som är namngivna efter artiklarna 24(1), 24(2) och 24(4) i direktivet. Det första bladet – AIFM file 24(1) – gäller rapportering för AIF-förvaltare. De tre andra, AIF file 24(1), (2) och (4), rör rapportering för fonderna.

Dokumentet finns på Esma-sidan och har titeln Consolidated AIFMD reporting template.

Auktoriserade AIF-förvaltare och icke EES-baserade AIF-förvaltare med tillstånd att marknadsföra en alternativ investeringsfond i Sverige enligt 5 kap. 10 § LAIF, ska rapportera enligt mallarna 24(1) och 24(2). Om någon av fonderna använder finansiell hävstång till betydande grad ska även rapportering ske enligt mall 24(4).

Registrerade förvaltare ska rapportera enligt mall 24(1).

Hur ofta ska rapporteringen ske?

Ett diagram över AIF-förvaltares rapporteringsskyldigheter finns i Bilaga 1 till Esmas riktlinjer om rapporteringen:

Riktlinjer om rapporteringskrav enligt artiklarna 3.3 d och 24.1, 24.2 och 24.4 i AIFM-direktivet (Esma)

Auktoriserade AIF-förvaltare och icke EES-baserade AIF-förvaltare med tillstånd att marknadsföra en alternativ investeringsfond i Sverige ska i huvudsak rapportera med intervall som bestäms av de förvaltade tillgångarnas storlek.

Förvaltade tillgångar	Rapportering	Intervall
> 1 miljard euro	förvaltare	kvartal
< 1 miljard euro	förvaltare	halvår
> 500 miljoner euro	fond	kvartal

Förvaltare av AIF utan hävstång och som investerar i onoterade företag och emittenter för att förvärva kontroll ska rapportera årsvis.

Auktoriserade AIF-förvaltare av alternativa investeringsfonder som får marknadsföras till icke-professionella samt specialfonder, vars förvaltade tillgångar understiger de tröskelvärden som anges i 2 kap 2 § LAIF, ska rapportera halvårsvis. Detta framgår av 16 kap. 8 § Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10).

AIF-förvaltare med tillstånd att marknadsföra en alternativ investeringsfond i Sverige enligt 5 kap. 10 § LAIF vars förvaltade tillgångar understiger tröskelvärdet ska rapportera årsvis.

Registrerade AIF-förvaltare ska rapportera årsvis.

Krävs ytterligare rapportering för AIF-förvaltare?

Förvaltare av alternativa investeringsfonder som får marknadsföras till icke-professionella samt specialfonder varje kvartal lämna en kvartalsrapport för förvaltaren. En sådan rapport ska lämnas oavsett hur stora de förvaltade tillgångarna är. Det framgår av 16 kap. 2 och 7 §§ FFFS 2013:10.

Förvaltare av specialfonder ska varje kvartal lämna en rapport för respektive specialfond, enligt 16 kap. 4 § FFFS 2013:10. Av 4 § framgår vilka uppgifter den rapporteringen ska innehålla.

Vilket är bolagets första rapporteringstillfälle?

Bolagets första rapporteringstillfälle inträffar ett kalenderkvartal från att förvaltaren eller den alternativa investeringsfonden fick tillstånd från FI till det balansdatum rapporteringen gäller.

När ska rapporteringen ske?

Rapportering ska ske senast en månad efter periodens utgång. Om förvaltaren förvaltar en fond- i- fond får rapporteringen ske senast efter ytterligare 15 dagar, både för fonden och för förvaltaren. Om samma förvaltare förvaltar fonder som inte är fond-i-fond måste dessa däremot rapporteras senast en månad efter utgången period. Se Rapporteringskalender fondbolag.

Hur lång tid kommer kvalitetsgranskningen att ta i anspråk?

För de företag vars data i ett första skede ska rapporteras vidare till Esma är vår målsättning att granskningen kommer att göras inom två veckor. För andra företag kan det ta längre eller kortare tid. Vi granskar inrapporterad data löpande, men tiden som tas i anspråk för detta varierar beroende på vilken typ av avvikelser vi hittar, vilka åtgärder vi måste vidta, vilka personer på FI som kommer att bedöma avvikelsen mm.

Finns det någon tidsgräns för när man kan göra revideringar?

Nej, systemet för inrapportering tillåter revideringar av äldre rapporter. En förutsättning för att en rättning ska godkännas är att den inte bryter mot någon valideringsregel. FI uppmanar företaget att, utan dröjsmål, korrigera redan rapporterade uppgifter om någon ändring har skett. Företagets uppgifter ska därför överensstämma med de uppgifter som är rapporterade till FI.

Vad innebär att rapportera "i god tid"?

Rapportering enligt regelverket innebär att ett antal valideringsregler ska vara uppfyllda innan rapporteringen kan lämnas. För att inte riskera att, nära sista rapporteringsdag, hamna i en situation där valideringsproblem stoppar rapporteringen ser vi en fördel i att börja i god tid. Har man en egen valideringsprocessor kan man själv göra en validering och därmed undvika att rapporteringen inte går igenom de uppsatta kontrollerna. Observera att en inskickad rapport inte är att anses som inlämnad förrän ni per mejl mottagit en bekräftelse och att ni i ert rapporteringsverktyg fått en meddelande att rapporten är godkänd.

Är det obligatoriskt att rapportera innehav?

Ja. 

När ska rapportering senast ske?

Fondförvaltare är skyldiga att rapportera kvartalsvis, för den sista affärsdagen av varje kvartal. För värdepappersfonder och vissa specialfonder ska rapporteringen ha kommit in till FI senast den fjortonde dagen i efterföljande månad. För de specialfonder som har FI:s godkännande enligt 12 kap. 6 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska rapporteringen ha kommit in till FI senast den tjugonde dagen i efterföljande månad. Samtliga datum finns angivna i rapporteringskalendern.

Är det några förändringar i "F813 – Kvartalsrapport" för värdepappersfonder och specialfonder?

Nej, den ska rapporteras som vanligt.

Hur ska standardavvikelse beräknas? Vilken formel ska användas?

Standardavvikelse ska beräknas enligt den branschstandard som följer Fondbolagens förenings "Riktlinjer för redovisning av nyckeltal avseende svenska värdepappersfonder och specialfonder".

Gäller fältet "Röstvärde" fonden eller fondbolaget?

Fältet avser röstvärdet i portföljbolaget för fondens räkning, angivet i procent av de totala antalet röster i portföljbolaget. Det är alltså inte fondförvaltarens sammanlagda röstvärde som ska rapporteras.

Hur ska exponering mot företagsgrupp rapporteras?

Fondförvaltaren ska rapportera fondens exponeringar mot företag och företagsgrupper, i enlighet med 5 kap. 21 § och 22 § i lagen (2004:46) om värdepappersfonder (LVF). Exponeringar mot företag och företagsgrupper ska rapporteras under företagsgrupp. Innehav i överlåtbara värdepapper eller penningmarknadsinstrument som är utgivna av Kommuninvest i Sverige AB och omfattas av 5 kap. 6 § andra stycket 1 LVF, ska rapporteras som företagsgrupp (Kommuninvest i Sverige AB) enligt 5 kap. 22 § LVF.

Fondandelar ska inte inkluderas i rapporteringen av exponeringar mot företagsgrupp. 

Ska instrument utgivna av stater och statligt ägda bolag rapporteras som exponering mot företagsgrupp?

Instrument utgivna av stater ska inte rapporteras som exponering mot företagsgrupp. Instrument utgivna av ett statligt bolag ska däremot inkluderas i rapporteringen, förutsatt att det är sådana instrument som omfattas av 5 kap. 21 och/eller 22 §§ LVF.

Gäller exponering mot företagsgrupp enbart när fonden har exponeringar mot flera företag inom samma företagsgrupp och inte exponering mot ett enskilt företag?

Nej, fondförvaltaren ska även rapportera exponering mot ett och samma företag under företagsgrupp. Anvisningen hänvisar till 5 kap. 21 § och 22 § LVF. Regeln avser exponeringar mot ett företag eller mot företag i en och samma företagsgrupp. 

Hur ska fondtyp rapporteras?

Enligt anvisningarna ska fondtyp rapporteras med ledning av vad som framgår av fondbestämmelserna och namnet på fonden. Det finns femton fondtyper varav fyra huvudsakliga och elva sekundära. Varje fond måste tilldelas en huvudsaklig fondtyp. Det är möjligt att välja en eller flera sekundära fondtyper och dessa bör rapporteras för fonden i den grad de är tillämpliga. Nedan följer vägledning för hur fondtyp ska rapporteras.

1. Rapportering av fondtyp ska i första hand baseras på fondens placeringsstrategi. En av följande fondtyper måste väljas:

• Aktiefond
• Räntefond
• Blandfond
• Hedgefond

Övriga kategorier ska ses som kompletterande information till den huvudsakliga fondtypen.

2. Om fonden har en eller flera särskilda inriktningar, så som småbolagsfond, indexfond, indexnära fond eller företagsobligationsfond, välj tillämpliga fondtyper:

• Småbolagsfond
• Indexfond
• Indexnära fond
• Företagsobligationsfond

3. Om fonden är en penningmarknadsfond och har tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 om penningmarknadsfonder, välj följande fondtyp:

• Penningmarknadsfond

4. Om fonden är en fondandelsfond, välj följande fondtyp:

• Fondandelsfond

5. Om fonden har hållbara investeringar som mål, eller främjar bland annat miljörelaterade eller sociala egenskaper, välj tillämpliga fondtyper:

• Artikel 8 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ([EU] 2019/2088)
• Artikel 9 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ([EU] 2019/2088)

6. Om fonden är en ETF, välj följande fondtyp:

• ETF

7. Om fonden är en matar- eller mottagarfond, välj tillämplig fondtyp:

• matarfond
• mottagarfond.
  
  

Vilken huvudsaklig fondtyp ska en hedgefond välja, som också passar in på en annan huvudsaklig fondtyp (t.ex. aktiefond eller räntefond)?

Om fonden är en hedgefond ska bara hedgefond anges som huvudtyp. 

Hur ska avkastningströskel rapporteras för fonder som tillämpar prestationsbaserad avgift?

Om fonden tillämpar prestationsbaserad avgift ska avkastningströskel anges. Namnet på avkastningströskeln ska anges tillsammans med eventuellt påslag, till exempel "OMRX Treasury Bill + 2 %". Fondförvaltaren ska således inte ange "Jämförelseindex + 2 %". Längre förklaringar eller definitioner av avkastningströskeln ska undvikas.

Procentuellt uttag ska inte framgå av fältet avkastningströskel.

När ska jämförelseindex rapporteras?

Om faktabladet visar fondens resultat i förhållande till ett jämförelseindex, ska fondförvaltaren rapportera detta index. Vänligen se fråga 8 avsnitt 2 i Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens frågor och svar om tillämpningen av UCITS-direktivet (ESMA34-43-392) som tydliggör när faktabladet ska ange fondens resultat i förhållande till ett jämförelseindex.

Om fondförvaltaren ska rapportera ett jämförelseindex ska namnet på jämförelseindexet anges.

Om jämförelseindexet består av en sammansättning av flera index ska namnet på samtliga index som ingår i sammansättningen anges tillsammans med vikten av varje index i procent.

Om faktabladet inte redovisar fondens resultat i förhållande till ett jämförelseindex ska fondförvaltaren rapportera "Jämförelseindex saknas".

När ska aktiv risk rapporteras?

I enlighet med anvisningarna ska fondförvaltaren rapportera aktiv risk som standardavvikelsen för variationerna i skillnaden i avkastning mellan fonden och dess jämförelseindex. Uppgiften baseras på månadsdata och ska avse de senaste 24 månaderna.

Hur ska aktiv risk rapporteras för fonder som inte har ett jämförelseindex?

Saknar fonden jämförelseindex och därför inte kan ange aktiv risk, lämnas fältet tomt. "0,00" ska endast rapporteras om det är den beräknade aktiva risken för fonden.

Hur ska motpartsexponering för OTC-derivat rapporteras?

I enlighet med anvisningarna ska fondförvaltaren ange uppgifter om fondens motpartsexponering för OTC-derivat. Namnet på motparten måste anges. En motpartsexponering för OTC-derivat kan inte rapporteras som ett negativt värde. 

Hur ska insättningar på konto i kreditinstitut rapporteras?

I enlighet med anvisningarna ska fondförvaltaren ange uppgifter om fondens insättningar på konto i kreditinstitut. Namnet på kreditinstitutet ska anges i sin helhet och konsekvent för samtliga förvaltade fonder.

Hur ska "Ägarandel" rapporteras?

Ägarandel ska rapporteras per fond. Fondförvaltaren ska inte rapportera det sammanlagda värdet av alla förvaltade fonder. 

Vad ska rapporteras in för "Ägarandel" om instrumentet är ett derivatinstrument?

Ägarandel ska rapporteras i enlighet med 5 kap. 19 § LVF. Om ett ägande inte har övergått till fonden, ska ägandet inte rapporteras in. 

Vad ska rapporteras i fältet "Emission" för ett enskilt instrument?

Detta fält är till för situationer där två eller flera instrument hör till samma emission, men har olika ISIN-kod. I sådana fall ska fondförvaltaren rapportera huvudemissionens ISIN-kod för de instrument som hör till samma emission, även om de har en annan ISIN-kod.

Enbart fonder som har tillstånd i enlighet med 5 kap. 8 § LVF behöver rapportera ISIN-kod för huvudemissionen.

Hur ska ISIN-kod för en fond som har flera andelsklasser rapporteras?

Använd samma princip som i rapporteringen av Kvartalsrapport för värdepappersfonder och specialfonder. 

Publiceras uppgifterna på fi.se?

Information om värdepappersfonders innehav publiceras varje kvartal med två månaders fördröjning. Uppgifterna publiceras här: Fondinnehav.

Information om specialfonders innehav publiceras inte.

Från och med den 30 september 2024 kommer berörda bolag att lämna den EU-reglerade ränteriskrapporteringen (IRRBB). Ska även den nationella ränteriskrapporten (enligt FFFS 2007:4) lämnas per denna referensdag?

Ja, den nationella rapporten ska lämnas in den 30 september 2024, men FI föreslår att den upphör före rapporteringen den 31 december 2024, se förslag.

Hur ska identifierare i instansfilen rapporteras?

Rapportering i Fidac ska göras med FI:s institutnummer som identifierare ide instansfiler som rapporteras in via Fidac.

I instansfilen ska då anges: scheme=http://www.fi.se/InstNr.

Ex. <xbrli:identifier scheme="http://www.fi.se/InstNr">institutnummer
</xbrli:identifier>

Observera att institutnummer ska bytas mot institutnumret för respektive institut.

From EBA version 3.2 (där moduler inte är indelade i individual och consolidated) ska även ett suffix ".IND" eller ".CON" användas.

Vilka uppgifter ska rapporteras för resolutionsplaneringen 2024?

Som grundregel rapporterar alla institut (eller för koncerner, moderföretag inom EES), som omfattas av lagen (2015:1016) om resolution, uppgifter för resolutionsplanering i enlighet med Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1624. Omfattningen av rapporteringen kan dock skilja sig åt.

Institut som omfattas av förenklade skyldigheter, enligt beslut från Riksgälden, ska exempelvis endast rapportera en delmängd av uppgifterna.

Andra institut, som enligt Riksgäldens bedömning bedriver verksamhet som är kritisk för den finansiella stabiliteten, ska, med stöd av artikel 7 i genomförandeförordningen, rapportera information utöver den som specificeras i förordningen.

Vilka uppgifter som respektive institut ska rapportera för resolutionsrapporteringen 2024 framgår av information från Riksgälden: Rapportering: resolutionsplanering och MREL.

I regelverket för rapportering, som EBA arbetar med, sker det både förändring av befintlig rapportering och att det tillkommer nya krav. Hur hittar jag information om när och i vilken rapporteringsversion olika ändringar genomförs?

Från och med version 2.9 arbetar EBA med att olika rapporter börjar gälla per olika referensdagar, så kallade modulreleaser.
Information om respektive version finns på denna sida på EBA:s webbplats: EBA reporting frameworks.

Reporting frameworks (EBA)

Gör FI någon avstämning av FINREP mot andra rapporter, t.ex. årsredovisningen?

Det sker ingen automatiserad avstämning, men FI använder alla rapporter som finns att tillgå i sin tillsyn, oavsett om den är inskickad till FI i den periodiska rapporteringen eller inte.

FI gör däremot regelbundet granskningar att inlämnad rapportering överensstämmer med fastställt bokslut.

Hur påverkas vi av EBA:s rekommendation om s.k. LEI-kod?

Finansinspektionen följer EBA:s rekommendation om LEI-koder för identifiering av rapporterade bolag. Samtliga företag ska ha en LEI-kod.

FI rekommenderar inte någon särskild utgivare utan konstaterar att det finns både utländska och en svensk utgivare. Det går bra att vända sig till vilken som helst av dessa utgivare då det är ett globalt kodsystem.

Hur ska vi rapportera en exponering mot Kommuninvest?

En exponering mot Kommuninvest är en institutsexponering med en garanti från ett antal svenska kommuner. I mallen C 27.00 ska därför Kommuninvest uppges som en motpart men ni ska dessutom ange "kommuner" som en motpart eftersom ni har en direkt exponering mot Kommuninvest och en indirekt exponering mot ett antal Svenska kommuner.

FI anser inte att det är nödvändigt att namnge alla kommuner som garanterar exponeringar mot Kommuninvest utan en rad räcker. I mall C.28 och C29 ska exponeringen redovisas brutto på två rader, en rad för Kommuninvest och en rad för Kommunerna. Lägg märke till att exponeringen mot Kommuninvest är en direkt exponering som reduceras i kolumn 280 med kreditriskskydd i form av kommungarantin. Exponeringen mot Kommunerna är en indirekt exponering som reduceras i kolumn 320.

Hur ställer jag frågor om EU-kraven för rapportering?

På Ebas webbplats finns ett frågeverktyg där det både går att ställa frågor samt ta del av de svar på frågor som andra institut har ställt. Syftet med detta verktyg är att främja en enhetlig regeltolkning och att underlätta implementeringen av de nya kraven.

Frågor och svar om enhetligt regelverk (EBA)

FI har inte möjlighet att precisera kravet för varje enskilt institut. Frågor om likviditetsrapporting kan skickas till likviditetsrisk@fi.se, övriga frågor om rapportering inom COREP-regelverket skickas till kapital@fi.se och rapporteringstekniska frågor kan skickas till rapportering@fi.se.

När rapporterar FI uppgifter till EBA?

Enligt EBA:s beslut (EBA/DC/404, artikel 3) om rapportering från FI till EBA så ska FI skicka in kvalitetssäkrad data till EBA. För större institut ska rapportering skickas till EBA inom tio arbetsdagar efter sista rapporteringsdag. För mindre institut ska rapportering skickas till EBA inom tjugofem arbetsdagar efter sista rapporteringsdag. Eventuella revideringar ska ha inkommit till EBA senast inom ytterligare 5 arbetsdagar.

Är rapportering av "Nature of report" en obligatorisk uppgift?

Ja, för de rapporter där detta går att rapportera är det en obligatorisk uppgift för att rapporten ska kunna godkännas.

Är återköp av ett förlagslån tillståndspliktigt?

Återköp av förlagslån är enligt CRR tillståndspliktigt, se artikel 77 CRR.

 

Finns det någon tidsgräns för när man kan göra revideringar i Fidac?

Nej, systemet för inrapportering (Fidac) tillåter revideringar av äldre rapporter. En förutsättning för att en rättning ska godkännas är att den inte bryter mot någon valideringsregel. FI uppmanar företaget att, utan dröjsmål, korrigera redan rapporterade uppgifter om någon ändring har skett.

Företagets uppgifter ska därför överensstämma med de uppgifter som är rapporterade till FI.

Hur lång tid kommer kvalitetsgranskningen att ta i anspråk?

För de företag vars data i ett första skede ska rapporteras vidare till Eba är vår målsättning att granskningen kommer att göras inom högst två veckor. För andra företag kan det ta längre eller kortare tid. Vi kommer att granska inrapporterad data löpande, men tiden som tas i anspråk för detta kommer att variera beroende på vilken typ av avvikelser vi hittar, vilka åtgärder som vi måste vidta, vilka personer på FI som kommer att bedöma avvikelsen mm.

Vad innebär att rapportera "i god tid"?

Rapportering enligt regelverket innebär att ett antal valideringsregler ska vara uppfyllda innan rapporteringen kan lämnas. För att inte riskera att, nära sista rapporteringsdag, hamna i en situation där valideringsproblem stoppar rapporteringen ser vi en fördel i att börja i god tid. Har man en egen valideringsprocessor kan man själv göra en validering och därmed undvika att rapporteringen inte går igenom de uppsatta kontrollerna. Observera att rapporten anses vara inskickad när den blivit godkänd med statusen "Rapport klar" i systemet för Periodisk rapportering via webb. För godkänd rapport i Fidac ska statussymbolen bli en grön bock. 

Behöver inrapporterade uppgifter revideras efter fastställt bokslut?

Ja, om rapportering som har lämnats till Finansinspektionen ändras, efter genomförd revision och att bokslutet har fastställts, ska korrekta uppgifter snarast lämnas till Finansinspektionen.

Även uppgifter som inte är föremål för revision ska snarast lämnas till Finansinspektionen om de har blivit ändrade hos bolaget.

Finansinspektionen genomför löpande granskning av att publicerade uppgifter, eller uppgifter lämnade till annan myndighet, överensstämmer med inrapporterade uppgifter.