FI bedömer att det finns betydande ekonomiska och politiska risker för Sverige att flytta ansvaret för tillsyn och resolution till övernationell nivå. Dessa bör övervägas noga innan ett politiskt beslut att gå med i bankunionen fattas. Det skriver FI i sitt remissvar på utredningen Sverige och bankunionen (SOU 2019:52).
Det är inte möjligt för Sverige att delta i bankunionen på likvärdiga villkor. Särskilt i kritiska lägen kan Sveriges ställning som icke euroland få betydelse. Samtidigt rör bankunionen beslut som är avgörande för finansiell stabilitet och hur finansiella kriser hanteras. Båda är områden av stor samhällsekonomisk betydelse, där ett politiskt ansvar kommer att utkrävas.
Enligt FI:s bedömning finns även skillnader när det gäller möjligheterna till uppföljning och utvärdering av tillsynen som bör uppmärksammas inför ett beslut om att gå med i bankunionen.
När det gäller tillsynens inriktning utgår FI och Europeiska centralbanken (ECB) från samma regler och riktlinjer. FI har djupare kunskaper om svenska banker och svenska förhållanden medan ECB har stordriftsfördelar på sin sida, men båda tillämpar metoder med god förmåga att värna den finansiella stabiliteten.
Utredningen bedömer att FI skulle behöva större resurser än i dag för att hantera sitt ansvar inom bankunionen. Att FI har relativt små resurser är ingen nyhet. Om FI:s resurser förstärks även om Sverige står utanför bankunionen, kommer FI att kunna leverera både mer och bättre tillsyn.