Erik Thedéen: Banker har viktig roll för att mildra krisen

• Datum: 2020-04-23
• Talare: FI:s generaldirektör Erik Thedéen
• Möte: Webbseminarium ordnat av SNS

Ett väl fungerande och stabilt finansiellt system är en förutsättning för att en modern ekonomi ska fungera. Det innefattar att hushåll kan göra betalningar, ta lån och hantera sina finansiella risker, liksom att företag kan låna pengar för att driva och utveckla sin verksamhet. Vikten av dessa funktioner blir särskilt tydlig när samhället och ekonomin utsätts för stora påfrestningar.

I Coronakrisen behövs motståndskraft i alla delar av samhället för att klara av en kraftig – men förhoppningsvis kortvarig – nedgång i efterfrågan och sysselsättning. Det görs stora insatser från staten sida för dämpa effekterna på ekonomin, men fler aktörer måste kliva fram, både nu och för att underlätta återhämtningen när nedstängningarna tar slut.

Här spelar bankerna en central roll, inte minst när det gäller att förse företag och hushåll med lån för att överbrygga krisen.

FI har just nu dagliga samtal med banker. Det vi hör är att bankerna möter en ökande efterfrågan på krediter från företag för att täcka löpande kostnader och för att ersätta förfallande obligationsfinansiering. Vi ser lyckligtvis tecken på att obligationsmarknaderna fungerar bättre, vilket innebär att företagens behov av använda kreditlinor hos bankerna är mindre än för några veckor sen. Det ger mer utrymme för andra låntagare. Bankerna tycks också öka sin utlåning, men prioriterar existerande kunder. Detta är självklart en utveckling som vi följer noga.

Att bankerna i dag har möjlighet att agera långsiktigt är delvis ett resultat att de under flera år har behövt bygga upp ordentliga kapitalbuffertar. En viktig lärdom från tidigare kriser är att det finansiella systemet kan förstärka svängningar i ekonomin. Det finns krafter som gör banker lånar ut mer när ekonomin går bra. Därigenom bidrar de till att bygga upp större risker i ekonomin i stort och i sin egen balansräkning. Det mönstret vänds i sin motsats när de blir svåra tider. Banker blir lätt för försiktiga och lånar ut för lite när hushåll och företag behöver krediter för att klara av nedgången.

För att motverka den här typen av effekter har FI under flera år krävt att de svenska bankerna under den långvariga högkonjunkturen ska bygga upp betydande kapitalbuffertar. Det har delvis dämpat uppgången, men framför allt har det byggt upp motståndskraft i bankerna. Med det menas inte bara förmåga att för egen del stå emot krisen. Minst lika viktigt i det läge vi nu befinner oss är att bankerna har kapacitet att fortsätta att bistå sina kunder – och därmed ekonomin i stort – med krediter och andra tjänster, både under nedgången och när ekonomin vänder upp igen.

Tillsammans med åtgärder riktade mot hushållens höga skuldsättning, i form av bolånetak och amorteringskrav, har FI:s krav också bromsat kredittillväxten. På så sätt är motståndskraften i hushållssektorn också bättre än den annars hade varit. FI meddelade dessutom i förra veckan att bolånetagare under en period inte behöver amortera på sina bolån. Det syftar till att ge hushåll mer utrymme att parera problem i sin ekonomi.

I ordet buffert ligger att kapitalet ska användas för att dämpa chocker. Coronakrisen är en svår chock. Nu bör alltså dessa buffertar användas. FI har här agerat genom att sänka den så kallade kontracykliska kapitalbufferten till noll i mitten på mars frigjorde FI motsvarande 45 miljarder kronor i kapital i det svenska banksystemet. Det skulle kunna möjliggöra uppåt 900 miljarder kronor i ökad utlåning. Vid behov finns ytterligare buffertutrymme som bankerna kan använda.

Men att bankerna kan låna ut mer innebär inte i sig att de kommer att låna ut mer. Det är heller inte så enkelt att alla som just nu skulle behöva lån verkligen bör få lån (eller ens ta lån som de erbjuds). I det förlopp som nu pågår är det ofrånkomligt att vissa företag och vissa hushåll påverkas även på något längre sikt. Noggranna kreditprövningar är och förblir en central del i banker verksamhet.

Det är även viktigt att bankerna tar höjd för att nedgången kan bli långvarig. De bör därför använda sitt kapital klokt. Det innefattar att fortsätta att göra rimliga kreditbedömningar så att onödiga förluster inte uppstår.

Men det innefattar också att värna kapitalet på andra sätt. Jag tänker inte minst på aktieutdelningar där vi anser att det är rimligt att bankerna avstår från att dela ut medel till aktieägare fram tills att den stora osäkerheten kring det ekonomiska läget har klarnat.

För även om bankerna gick starka in i krisen så kräver osäkerheten en sund försiktighet. Läget kan försämras. Inte minst måste bankerna ta höjd för risker i den kommersiella fastighetssektorn, där många företag har stora skulder och är räntekänsliga. Att vara återhållsamma med utdelningar ger bankerna bättre förutsättningar att fortsätta att stötta ekonomin och undvika en kreditåtstramning men också kapacitet att bära framtida kreditförluster. Givet osäkerheten om krisens längd och omfattning bör bankerna därför hålla fast vid en restriktiv utdelningspolicy.

Sammanfattningsvis: Bankerna har buffertar som är till för att användas i lägen som detta. Samtidigt har staten (via beslut från regering och riksdag, liksom på myndighetsnivå) vidtagit ett antal åtgärder för att mildra krisen och, inte minst, för att förmedla stöd till ekonomin via bankerna. Jag bedömer att det ger goda möjligheter för bankerna att på ett klokt och proaktivt sätt bidra till att hjälpa den svenska ekonomin genom krisen. De möjligheterna bör tas till vara.

Och det är viktigt att bankerna här tänker långsiktigt. En förutsättning för en hållbar bankverksamhet är att upprätthålla långsiktiga kundrelationer. Ju kortare och mindre nedgången blir, desto lättare blir det för bankerna att hjälpa låntagare med överbryggningen. Här finns också möjlighet att skapa positiva spiraleffekter: Ju mer bankerna bidrar till att hålla igång livskraftiga verksamheter, desto snabbare kan nedgången vändas, vilket minskar riskerna för en dålig utveckling både i ekonomin och i bankernas resultat. På så sätt finns det också ett gemensamt intresse för bankerna att agera långsiktigt.

• SNS webbseminarium: Coronakrisen – hur motståndskraftig är banksektorn?