Karin Lundberg: Vi ökar vårt fokus på konsumtionslånen

• Datum: 2020-02-20
• Talare: Karin Lundberg
• Möte: Offentlig utfrågning i civilutskottet

Hur ser det ut?

De svenska hushållens samlade lån till finansiella företag är idag mer än 4200 miljarder kronor. Drygt 80 procent av lånen utgörs av bolån. Skulderna växer snabbt och har dubblerats på drygt tio år. De senaste åren har konsumtionslånen vuxit snabbast. Och de stora konsumtionslånen växer allra snabbast. Utlåningsvolymen för blancolån, lån utan säkerhet, över 250 000 kr var nästan fem gånger större 2018 än tio år tidigare.
Ökningen har delvis drivits på av att vi har haft en god konjunktur i Sverige de senaste åren, då kan lånevolymen förväntas öka. Men vi ser också att krediter görs tillgängliga för konsumenter på ett annat sätt idag än tidigare. Exempelvis har det i handeln blivit vanligare med erbjudanden om att köpa först och betala sedan. Många gånger handlar det om små lån. Men små lån riskerar att med tiden bli stora skulder. Bland personer som tar lån under 2000 kr har vi kunnat se att över 70 procent hade ett lån sedan tidigare - hos samma kreditgivare. Vi ser också att nästan 40 procent av alla blancolån över 100 000 kr används för att lösa andra lån. För de personer som har redan små marginaler och använder små lån för att klara sin vardag tycks risken vara stor för att hamna i en negativ skuldspiral som kan vara nästan omöjlig att bryta på egen hand.

Finansinspektionens uppdrag

Arbetet mot överskuldsättning är komplext och frågorna är breda. Vi är därför flera myndigheter med olika ansvar som måste samverka med varandra. Finansinspektionens ansvar ligger huvudsakligen i att motverka överskuldsättning innan den uppstår. Detta gör vi genom att för det första kontrollera företag innan de får tillstånd att lämna krediter, för det andra tillsammans med Konsumentverket utöva tillsyn över företag som lämnar krediter och för det tredje genom arbete med finansiell folkbildning.

Vad har vi gjort?

För finansinspektionen är det viktigt att följa den kreditgivning som ligger bakom skulduppbyggnaden. De senaste åren har bolånen varit en prioriterad fråga i arbetet mot överskuldsättning. Det beror både på de stora och växande volymerna, men också på att erfarenheter visar att enskilda hushåll med stora bolån kan drabbas hårt vid exempelvis en konjunkturnedgång. Finansinspektionen har i många år undersökt hur kreditgivare följer regelverket för kreditprövning av bolån och vi samlat in data om nya bolån för att följa riskutvecklingen. Vi har också infört ett antal regleringar för att öka motståndskraften hos de svenska bolånetagarna, bland annat bolånetaket 2010 och amorteringskrav 2016 som sedan skärptes 2018. Vi ser att regleringarna har haft avsedd effekt. Bolånen växer nu långsammare än vad de skulle gjort utan regleringarna och andelen nya bolånetagare som har mycket stora lån i förhållande till sin inkomst har minskat.

Även om konsumtionslån utgör en mindre del av hushållens skuldsättning innebär det faktum att konsumtionslånen nu växer snabbare än bolånen att Finansinspektionen kommit att prioritera denna typ av långivning allt högre. Vi genomför sedan tre år tillbaka en årlig kartläggning av konsumtionslån där vi följer nya lån som lämnas från en stor mängd olika aktörer. Informationen som samlas in i dessa kartläggningar är ett mycket värdefullt verktyg för Finansinspektionen i prioritering av tillsynsaktiviteter.

Det är också viktigt att låntagarna själva förstår riskerna med att ta ett lån. Vi vet att många tycker att det är svårt att räkna ut vad ett lån kostar över tid. Finansinspektionen har en samordnande roll i Gilla Din Ekonomi som är ett landsomfattande nätverk för utbildningsinsatser inom privatekonomi. I nätverket ingår myndigheter, organisationer och företag – flera av dem är här idag – och syftet är just att öka kunskapsspridningen i privatekonomi genom olika informations- och utbildningsinsatser. Vi på Finansinspektionen driver ett antal olika utbildningsprojekt. Bland målgrupperna finns till exempel blivande föräldrar, de som läser svenska för invandrare och hem- och konsumentkunskapslärare. Genom att verka för bättre kunskaper om finansiell ekonomi kan fler fatta välgrundade beslut och förhoppningsvis på undvika onödiga, dåliga och dyra lån.

Arbetet framåt och behov av ytterligare åtgärder

Det ligger ett stort ansvar på kreditgivare att kontrollera att en konsument har tillräcklig återbetalningsförmåga innan ett nytt lån beviljas. Under förra året noterade vi att fler än 15 procent av nya konsumtionslån innebär ett inkassokrav redan första året. En så hög frekvens inom så kort tid tycker vi sticker ut och detta vill vi titta närmare på. För att ta reda på hur det ser ut är kreditprövningar ett prioriterat område i Finansinepektionens tillsyn. Vi har startat flera undersökning där vi granskar om företagen gör tillräckliga kreditprövningar.

Vi kommer också att fortsätta samarbeta med Kronofogdemyndigheten, Konsumentverket och budget- och skuldrådgivarna för att få en ännu bättre förståelse för vilka som riskerar att drabbas av överskuldsättning och varför. Ju mer vi vet om detta desto mer precisa kan vi vara i våra tillsynsaktiviteter.

En utmaning i dagsläget är att se till att kreditprövningarna verkligen grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förutsättningar, så som regelverket anger. Kreditgivaren ska bland annat beakta inkomst, skulder och utgifter och därefter göra en bedömning om konsumenten klarar att ta lånet. Vad gäller konsumentens skulder saknas idag en möjlighet att kontrollera samtliga konsumentens skulder. Det finns flera olika kreditupplysningsföretag i Sverige. Informationen som samlas in och därefter delar med kreditgivarna varierar stor utsträckning. I vissa fall saknas uppgifter om konsumentens tidigare krediter och i många fall finns bara uppgift om krediter och förfrågningar hos de kreditgivare som upplysningsföretaget ifråga har som kunder.

Systemen ser olika ut i olika länder och flera länder har mer heltäckande kreditregister än Sverige. Norge har nyligen infört ny lagstiftning på området. I Finland utreds frågan just nu. Finansinspektionen ser därför ett behov av att regeringen tillsätter en utredning som gör det möjligt för kreditgivarna att från en extern källa inhämta uppgifter om konsumentens totala skulder. Vi tror att det skulle vara ett effektivt verktyg att motverka att konsumenter ges krediter de inte har förutsättningar att klara – och därmed skulle det bidra till att motverka överskuldsättning.