Daniel Barr: Finansiell stabilitet i en osäker omvärld – hur påverkas Sverige?

• Datum: 2024-02-06 FI dnr 24-3824
• Talare: Generaldirektör Daniel Barr
• Möte: Finansutskottets offentliga sammanträde om finansiell stabilitet

Jag vill inleda mitt anförande idag med att konstatera att omvärlden är osäker idag åtminstone på två sätt:

• Det finns en fortsatt osäkerhet om den makroekonomiska utvecklingen.
• Dessutom finns en stor osäkerhet om den geopolitiska situationen i vår omvärld.

Bägge dessa osäkerheter påverkar den finansiella stabiliteten i Sverige.

När jag besökte utskottet förra året var situationen annorlunda och osäkerheterna större. Det kunde konstateras att inflationen var mycket hög och centralbanker runt om i världen skruvade upp räntenivåerna. Vissa amerikanska banker och schweiziska Credit Suisse svajade och myndigheter fick ingripa. I dag har inflationstakten dämpats avsevärt, många bedömare anar att räntetoppen är nådd och att räntorna snart kan vända nedåt. Banksystemet har stått pall. Jag vill dock lyfta ett varningens finger: anpassningen till högre räntor pågår fortfarande och vi har troligen inte fullt ut sett effekterna än.

Som Finansinspektionen varnat för i olika sammanhang ser vi att fastighetsföretag med höga skulder är särskilt sårbara för högre räntor och särskilt för höga räntor under en lång tid. Fastighetsföretagen måste fortsätta att minska sina skulder. Vad gäller de svenska bankerna kan vi se att de överlag har en hög lönsamhet och en god motståndskraft och kan därmed hantera betydande kreditförluster om de skulle uppstå.

Vad gäller de svenska hushållen ser vi hur de pressas av stigande kostnader. Mellan 2021 och 2023 har hushållens räntekostnader i genomsnitt stigit med cirka 300 procent för nya bolånetagare. Även om hushållen generellt förmår att göra sina räntebetalningar och amorteringar ser vi att den främsta risken ligger i hur ekonomin som helhet påverkas av de anpassningar hushållen behöver göra. I värsta fall kan det påskynda eller förvärra en lågkonjunktur.

Att vi lever i en osäker tid med stora geopolitiska spänningar är självklart bekant för utskottets ledamöter. Vi har under de senaste åren kunnat se hur händelser utanför våra gränser – ibland långt borta – får en påverkan på såväl samhällsekonomin som den finansiella stabiliteten. Det kan inte ses som osannolikt att en fientlig aktör som vill åsamka Sverige skada skulle kunna se samhällsviktiga delar av det svenska finansiella systemet som ett sätt att orsaka Sverige skada. Vi vet att en statsaktör kan använda sig av cyberangrepp mot den finansiella sektorn för att kunna nå sina mål.

Det är därför viktigt att såväl den finansiella sektorn som övriga sektorer har tillräcklig motståndskraft. Slås exempelvis energiförsörjning eller elektroniska kommunikationer ut blir det svårt att bedriva finansiell verksamhet. Kedjan blir aldrig starkare än dess svagaste länk. En god digital motståndskraft är även viktig för att kunna upprätthålla allmänhetens förtroende för det fall en fientligt sinnad aktör försöker skada det svenska samhället genom exempelvis cyberangrepp mot den finansiella sektorn.

Inom den finansiella sektorn kommer från och med januari 2025 en ny EU-förordning, Dora, att gälla för i stort sett samtliga finansiella företag. I förordningen ställs tydliga och enhetliga krav på företagens digitala motståndskraft, vilket vi tycker är positivt. Det kommer att stärka den finansiella sektorns motståndskraft också i händelse av krig och kris.

Finansinspektionen är sedan drygt två år tillbaka ansvarig för att bedriva tillsyn över att finansiella företag följer säkerhetsskyddslagens bestämmelser. FI är också sedan oktober 2022 sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Finansiella tjänster. Som sådan är det vårt ansvar att vårt ansvar att se till att samverka med näringslivet. Det är helt centralt givet att omkring 95 procent av den samhällsviktiga verksamheten inom sektorns ansvarområde bedrivs av privata aktörer. I dag saknar vi medel för att uppnå detta uppdrag. Vi noterar att Försvarsberedningen föreslår att sektorsmyndigheter ska få föreskriftsrätt inom sektorn. Vi välkomnar ett sådant initiativ.

Försvarsberedningen pekar även på det olyckliga i det delvis överlappande ansvaret mellan Finansinspektionen och Riksbanken där Finansinspektionen har ett ansvar för hela den finansiella sektorn medan Riksbanken har ett ansvar för betalningarna. Finansinspektionen kan i generella termer instämma i Försvarsberedningens bedömning, men har svårt att se någon annan lösning givet de konstitutionella förutsättningarna där Riksbanken är en myndighet under riksdagen. I dag samverkar myndigheterna tätt för att undvika dubbelarbete.

För att sammanfatta: vi ser idag vissa risker när det gäller den finansiella stabiliteten i Sverige. Dessa är i mångt och mycket kopplade till det nuvarande höga ränteläget. Givet det osäkra geopolitiska läget behöver också finansiella företag ha en god motståndskraft mot operationella störningar. Vi myndigheter behöver stärka samarbetet och vi efterlyser tydligare verktyg i detta arbete i form av föreskriftsrätt.