Frågor och svar TRS 2

Vilka ska transaktionsrapportera enligt Mifir artikel 26?

Reglerna gällande transaktionsrapportering berör alla företag som ägnar sig åt värdepappersrörelse, inklusive sådana som erbjuder diskretionär förvaltning för kunds räkning. Företag som vidarebefodrar order behöver inte rapportera transaktioner om de slutit avtal med det utförande företaget om att det utförande företaget rapporterar transaktionerna (RTS 22 artikel 4).

Handelsplatser/marknadsoperatörer ska rapportera uppgifter om transaktioner med finansiella instrument som handlas på deras plattform och som genomförs genom deras system av ett företag som inte omfattas av Mifir/Mifid 2.

Upp till menyn

Ska ett värdepappersföretag med tillstånd för diskretionär portföljförvaltning, som på uppdrag av ett fondbolag förvaltar värdepappersfond(er), rapportera transaktioner det utför i fondernas namn enligt fullmakt?

Enligt reglerna om transaktionsrapportering är UCITS- och AIF-förvaltare undantagna från rapporteringskraven. Detta gäller även för fondförvaltare som har tillstånd för portföljförvaltning. I det aktuella scenariot är det dock värdepappersföretaget som fattar investeringsbeslut i enlighet med en diskretionär fullmakt från en kund enligt artikel 3.1 d i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/590* (RTS 22), och anses därmed genomföra en transaktion för vilket det är rapporteringsskyldigt. Att fondbolaget benämner detta som utkontrakterad fondverksamhet påverkar inte bedömningen av att det är en investeringstjänst som värdepappersföretaget tillhandahåller fondbolaget enligt fullmakt.

Vid rapporteringen bör värdepappersföretaget (värdepappersföretag A) använda sig av de exempel på rapportering vid ett diskretionärt uppdrag som framgår av avsnitt 5.27 i Esmas Riktlinjer om transaktionsrapportering. "Kund/slutkund" bör i dessa exempel bytas ut mot fondbolaget (underliggande fonder ska inte rapporteras).

När värdepappersföretag A skickar ordern vidare till det utförande/exekverande värdepappersföretaget (värdepappersföretag B) ska, om samtliga villkor i artikel 4 i RTS 22 är uppfyllda, exempel 5.27.2 i riktlinjerna tillämpas. Om villkoren för vidarebefordran av order enligt artikel 4 i RTS 22 inte är uppfyllda ska istället exempel 5.27.1 i riktlinjerna tillämpas.

* Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/590 av den 28 juli 2016 om komplettering av Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 avseende tekniska tillsynsstandarder för rapportering av transaktioner till behöriga myndigheter.

Esmas riktlinjer om transaktionsrapportering

Kan jag transaktionsrapportera om LEI (Legal Entity Identifier) saknas?

Alla juridiska personer som rapporterar transaktioner till FI måste ha en LEI. LEI behöver i tillämpliga fall även anges för övriga parter i transaktionskedjan, så som beslutsfattare, kund och motpart.

Fler frågor och svar om LEI

Den Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) publicerade den 20 december 2017 ett uttalande gällande de nya kraven på värdepappersföretag att identifiera sina (juridiska) kunder med LEI i transaktionsrapporteringen. Bakgrunden till detta är indikationer från marknaden som gjort gällande att många värdepappersföretag upplever svårigheter att tillmötesgå de nya identifieringskraven lagom till Mifid 2/Mifirs trädde i kraft den 3 januari 2018. Uttalandet innehåller en interimslösning som gäller under sex månader från ikraftträdandet, och som i korthet innebär att värdepappersföretag får erbjuda sina kunder att handla utan att identifiering via LEI vid den givna tidpunkten är möjlig, förutsatt att värdepappersföretaget åtagit sig och erhållit fullmakt att ansöka om en LEI för den juridiska kundens räkning. Ansökan ska i detta fall ske omedelbart och transaktionsrapportering ske snarast möjligt. I en skrivelse publicerad den 20 juni 2018 klargör Esma att sista datum för ovan nämnd interimslösning är 2 juli 2018. För rapporter med transaktionsdatum 3 juli och senare måste transaktionsdatum därmed infalla på samma dag eller senare än initialt registreringsdatum för kundens LEI-kod.

Esmas uttalande och vidare detaljer om vad denna interimslösning innebär rent rapporteringstekniskt

Esmas uttalande om slutdatum för interimslösningen

Upp till menyn

Behöver en juridisk person som har en kapitalförsäkring skaffa en egen LEI-kod för att kunna handla med finansiella instrument via sin försäkring?

För att Finansinspektionen med hjälp av transaktionsdata på ett effektivt sätt ska kunna bedriva utredningar om misstänkt marknadsmissbruk behöver slutkunden kunna identifieras i transaktionsrapporten.

Är det inte kunden som fattat investeringsbeslutet behöver även beslutsfattaren kunna identifieras. Detta innebär att juridiska personer som handlar genom en kapitalförsäkring behöver identifieras med LEI som beslutsfattare för transaktionen. Detsamma gäller om en juridisk person handlar genom en pensionsförsäkring.

Försäkringsgivaren är formell ägare till de finansiella instrument som har placerats inom försäkringen och försäkringsgivarens LEI ska därför anges för identifiering av köpare eller säljare i dessa rapporter.

Upp till menyn

Behövs LEI för identifiering av kund i samband med en tvångsförsäljning?

I fall där en kund som är en juridisk person inte sedan tidigare har en giltig LEI och tredje part tar initiativ till en tvångsförsäljning (till exempel i samband med utmätning eller konkursförfarande) ska LEI för den juridiska person som tagit initiativ till transaktionen anges för identifiering av köpare/säljare (till exempel värdepappersföretag, konkursförvaltare eller ansvarig myndighet).

Upp till menyn

När ska transaktionerna rapporteras?

Uppgifter om transaktionen ska lämnas till FI så snart som möjligt – och senast under följande arbetsdag (kl. 23.59), T+1 (artikel 26 i Mifir).

Upp till menyn

Till vilket lands myndighet ska filialer rapportera?

Transaktioner som utförs helt eller delvis av svenska värdepappersbolags utländska filialer ska rapporteras till moderbolagets/värdepappersbolagets hemmedlemsstat. Ett svenskt värdepappersbolag transaktionsrapporterar således transaktioner utförda av utländska filialer till FI.

Var hittar jag xml-scheman för transaktionsrapportering?

Esmas xml-scheman finns i filen XML-scheman TRS2.zip

Vilket filformat/gränssnitt används för rapportering av TRS 2?

Anslutning mot systemet sker genom en krypterad SFTP-anslutning. Det innebär att varje rapporterande företag som ansluter till systemet behöver en FTP-klient som stödjer SFTP. Observera att det tidigare webbgränssnitt som fanns under den tidigare transaktionsrapporteringen (TRS 1) inte längre finns kvar som alternativ.

Upp till menyn

Hur får jag tillgång till rapporteringssystemet för TRS 2?

För att kunna ansluta till och rapportera i TRS 2-systemets produktionsmiljö behöver FI få in vissa uppgifter om det rapporterande företaget i en ansökningsblankett. Baserat på uppgifterna skapar FI ett konto och skickar de kontouppgifter som behövs för att ansluta till FI:s FTP-server till den kontaktperson som har angetts på ansökningsblanketten.

Anslutning mot systemet sker genom en krypterad SFTP-anslutning. Det innebär att varje rapporterande företag som ansluter till systemet behöver en FTP-klient som stödjer SFTP. Om det rapporterande företaget rapporterar för egen räkning används blanketten Behörighetsanmälan TRS 2-rapportering

Om ert företags transaktionsrapportering kommer att utföras av en godkänd rapporteringsmekanism (ARM), behöver inte någon behörighetsanmälan skickas till FI av företaget, utan det är ARM som ansöker om konto i produktionsmiljön för att rapportera å företagets vägnar.

En separat blankett för behörighetsanmälan finns också för handelplatsoperatörer, som behöver transaktionsrapportera enligt MiFIR artikel 26.5.

Blanketter/Rapportering

Finns det något maximalt antal transaktioner eller filer som kan skickas per dag?

Maximalt antal transaktioner per fil är 500 000. Det finns ingen begränsning vad gäller antal filer per dag men vi önskar större "grupperade" filer, det vill säga inga enskilda transaktioner "i realtid".

Upp till menyn

Vad är en "Approved Reporting Mechanism" (ARM)?

En Approved Reporting Mechanism (ARM) är enligt definitionen i Mifid 2 artikel 4.54 "en person auktoriserad enligt detta direktiv att för värdepappersföretags räkning rapportera uppgifter om transaktioner till behöriga myndigheter eller Esma" det vill säga en tredje part som ett värdepappersföretag anlitar för att transaktionsrapportera åt dem. Det har alltså ingenting med själva transaktionsrapporteringssystemet att göra, men ska ni transaktionsrapportera för ett värdepappersföretags räkning så måste ni ansöka om tillstånd att bli ARM.

Vilken status kan en transaktion få?

Beteckning	Aktivitet	Deadline
T	Transaktionsexekvering (handelsdag)
R	Rapporterande företag (Submitting Entity) lämnar transaktionsrapport för handelsdag T till FI	T+1 arbetsdag
	Rapporterande företag (Submitting Entity) erhåller svarsfil från FI på transaktionsrapport för handelsdag T	R+1 kalenderdag Max R+7 om instrument saknas i referensdata

Exempel 1: En transaktion rapporteras på handelsdagen T. Eftersom referensdata från Esma saknas i systemet dag T (publiceras först dag T+1) kommer transaktionen att få status 'RCVD' (Received) dag T (antal 'RCVD' visas i FF-filen).

Valideringen av en sådan transaktion görs efterföljande dag T+1 när uppdaterad referensdata för dag T finns tillgänglig:

Transaktionen innehåller inga fel -> får status 'ACPT' dag T+1 (och visas som 'ACPT' i FD-filen);
Transaktionen innehåller fel -> får status 'RJCT' dag T+1 (och visas som 'RJCT' i FD-filen);
Transaktionen innehåller inga fel men instrumentdata saknas fortfarande dag T+1-> transaktionen får status 'PDNG' (Pending) och ingen FD-fil skapas. Validering kommer att upprepas mot den uppdaterade referensdatan varje dag i upp till 7 kalenderdagar från den dag som transaktionsrapporten togs emot. En FD-fil kommer att skapas först när statusen för transaktionen ändras från 'PDNG' till 'ACPT' eller 'RJCT'. Om referensdata fortfarande saknas när det har gått 7 dagar från att transaktionsrapporten togs emot får transaktionen status 'RJCT' (visas som 'RJCT' i FD-filen).

Exempel 2: En transaktion rapporteras dag T+1 innan referensdata för dag T blir tillgänglig i systemet. Transaktionen får status 'RCVD' (Received) dag T+1 (antal 'RCVD' visas i FF-filen). Valideringen av en sådan transaktion görs senare samma dag T+1 när uppdaterad referensdata för dag T finns tillgänglig.

Transaktionen innehåller inga fel -> får status 'ACPT' (och visas som 'ACPT' i FD-filen);
Transaktionen innehåller fel -> får status 'RJCT' (och visas som 'RJCT' i FD-filen);
Transaktionen innehåller inga fel men instrumentdata saknas fortfarande dag T+1-> transaktionen får status 'PDNG' och ingen FD-fil skapas. Validering kommer att upprepas mot den uppdaterade referensdatan varje dag i upp till 7 kalenderdagar från den dag som transaktionsrapporten togs emot. En FD-fil kommer att skapas först när statusen för transaktionen ändras från 'PDNG' till 'ACPT' eller 'RJCT'. Om referensdata fortfarande saknas när det har gått 7 dagar från att transaktionsrapporten togs emot får transaktionen status 'RJCT' (visas som 'RJCT' i FD-filen).

Exempel 3: En transaktion rapporteras dag T+1 efter att referensdata för dag T har blivit tillgänglig i systemet. Valideringen av en sådan transaktion utförs direkt.

Transaktionen innehåller inga fel -> får status 'ACPT' (antal transaktioner med status 'ACPT' visas i FF-filen dag T+1);
Transaktionen innehåller fel -> får status 'RJCT' dag T+1 (visas som 'RJCT' i FF-filen);
Transaktionen innehåller inga fel men instrumentdata saknas dag T+1-> transaktionen får status 'PDNG' (visas som 'PDNG' i FF-filen):
Validering kommer att upprepas mot den uppdaterade referensdatan varje dag i upp till 7 kalenderdagar från den dag som transaktionsrapporten togs emot. En FD-fil kommer att skapas först när statusen för transaktionen ändras från 'PDNG' till 'ACPT' eller 'RJCT'. Om referensdata fortfarande saknas när det har gått 7 dagar från att transaktionsrapporten togs emot får transaktionen status 'RJCT' (visas som 'RJCT' i FD-filen).

Upp till menyn

Hur ändrar jag en inskickad transaktion som blivit felaktig?

För att ändra en felaktig transaktionsrapport behöver en återkallelserapport först skickas in. I återkallelsen ska följande fält vara ifyllda:

TransaktionsID, samma som för den tidigare inskickade felaktiga transaktionen (fält 2)
Executing Entity LEI (fält 4)
Submitting Entity LEI (fält 6)

En ny korrekt transaktionsrapport behöver sedan skickas efter återkallelsen, även denna med samma transaktionsID. Observera att ett transaktionsID endast får återanvändas på detta sätt vid återkallelse och efterföljande rättelse av en tidigare inskickad felaktig transaktionsrapport.

För att säkerställa att återkallelsen och rättelsen hanteras av systemet i rätt ordning behöver rapportören invänta ACPT för återkallelsen, innan rättelsen skickas in. Om återkallelsen och rättelsen skickas in samtidigt (via samma eller olika TR-filer) finns det risk att dessa hanteras i fel ordning. Det som händer då är att rättelsen processas först och tolkas som en dubblett av den först inskickade felaktiga transaktionsrapporten (felkod CON-023). Därefter bearbetas återkallelsen, och om den godkänns blir CANC transaktionsrapportens senaste och gällande status.

Finns det någon tidsgräns för när man kan göra revideringar?

FI uppmanar företaget att, utan dröjsmål, korrigera redan rapporterade uppgifter om någon ändring har skett.

Upp till menyn

Vi får status 'RJCT' på vår rapport med felmeddelande CON-412 ("Instrument is not valid in reference data on transaction date"), vad beror detta på och vad bör vi göra?

Om en transaktionsrapport avvisas med felkod CON-412 kan det exempelvis bero på att det inte rör sig om ett rapporteringspliktigt instrument eller att angivet "Trade date" infaller innan "Date of admission to trading or date of first trade" för instrumentet i Esmas databas. I vissa fall kan det även föreligga problem i överföringen av referensdata från Esma till FI, vilket orsakar problem i valideringen av transaktioner i det instrumentet.

Instrumentreferensdata rapporteras i Sverige direkt till Esma av handelsplatser (TV) och systematiska internhandlare (SI). Om transaktionsrapportören misstänker att inskickade referensdata från en svensk aktör är felaktig rekommenderar vi i första hand att kontakta berörd TV/SI för avstämning av dessa uppgifter, i andra hand FI som kan ta kontakt med TV/SI. Om referensdatan är inskickad av en utländsk TV/SI bör FI kontaktas. FI tar därefter kontakt med den behöriga myndigheten i utlandet som i sin tur tar kontakt med berörda TV/SI. För kontakt med FI i ärendet hänvisas till avdelningen Rapportering på adressen rapportering@fi.se.

Om rapportören noterar att informationen i transaktionsrapporten överensstämmer med den i FIRDS men att rapporten trots detta nekas med felkod CON-412 bör FI kontaktas då det kan föreligga problem i överföring av data från FIRDS till FI. FI publicerar löpande aktuell information relaterad till transaktionsrapporteringen.

Upp till menyn

Vad händer om ISIN-kod saknas vid transaktionsrapportering?

Transaktionen valideras mot uppdaterad referensdata varje dag i upp till 7 dagar. Saknas ISIN efter sju dagar avvisas transaktionen och får status RJCT (Rejected).

Upp till menyn

Hur får jag tillgång till referensdata från Esma?

Referensdata som omfattas av regelverken Mar respektive Mifid 2/Mifir och som är tillgängliga för tillfället går att söka fram i Esmas förteckning Financial Instruments Reference Data System (FIRDS). Information om hur referensdatafiler kan laddas ner finns i Esmas instruktioner.

Financial Instruments Reference Data System (FIRDS)

Financial Instruments Reference Data System (FIRDS) – Instructions on access and download of full and delta reference data files

Vart vänder jag mig med frågor om referensdata?

Hittar du inte den information du söker om referensdata på fi.se bör du i första hand vända dig till Esma med frågor. Det går bra att mejla till mifir.support@esma.europa.eu .

Går det att lämna information om referensdata i transaktionsrapporten?

Ja, det görs då i transaktionsrapportens fält 42–56. Fälten 42–56 gäller inte när transaktionerna genomförs på en handelsplats eller med ett värdepappersföretag som agerar som systematisk internhandlare, eller när fält 41 fylls i med en ISIN-kod som finns i Esmas förteckning Esmas förteckning Financial Instruments Reference Data System (FIRDS).

Upp till menyn

Senast granskad: 2024-12-10