Regelverket för metoden för intern riskklassificering (IRK-metoden eller internmetoden) kommer att genomgå en rad förändringar under de närmaste åren. Det övergripande målet är att få tydligare krav på plats med robusta kapitalkrav som är konsekventa och jämförbara mellan olika banker. Finansinspektionen anser att välfungerande metoder och modeller för intern riskklassificering är avgörande för svenska bankers kapitaltäckning. Detta har därför hög prioritet för FI.
Flera pågående initiativ kommer tillsammans att få en betydande inverkan på IRK-modelleringens framtida roll. En viktig faktor är EBA:s arbete med att utveckla och anta ett antal nya riktlinjer (GL) och regulatoriska tekniska standarder (RTS) som syftar till att säkerställa konsekventa resultat i modellerna och att riskvägda exponeringar blir mer jämförbara. Banker som använder IRK-modeller ("IRK-banker") i EU måste följa de nya reglerna i slutet av 2020.
EBA, som inlett ett omfattande arbete med nya riktlinjer och tekniska standarder för internmetoden, avser att skärpa de krav som reglerar metoder och definitioner för intern riskklassificering. EBA:s arbete med att utveckla regelverket har indelats i följande fyra faser:
Ramverket för IRK (förordning (EU) nr 529/2014) kommer också att revideras utifrån Basel 3-överenskommelsen som nåddes i december 2017, när dessa ändringar har genomförts i EU-lagstiftningen. Den slutliga Basel 3-överenskommelsen, kommer att begränsa den övergripande användningen av IRK-modeller och ska tillämpas stegvis från 2022.
I Sverige står IRK-bankerna för mer än 90 procent av banksektorns tillgångar. FI har aktivt deltagit i både Baselkommitténs och EBA:s arbete för att vidareutveckla IRK-ramverket och välkomnar de nya EBA-reglerna. De kommer att stödja FI:s tillsynsmässigt prioriterade arbete för att göra de svenska bankernas IRK-metoder mer robusta och konsekventa.
EBA:s regelutveckling är inriktat på de viktigaste källorna som identifierats till eventuella inkonsekvenser mellan bankernas IRK-modeller. Det kommer att krävas betydande arbete från både banker och behöriga myndigheter att genomföra de nya reglerna.
En övergripande ambition med de nya reglerna är att harmonisera definitioner och metoder för riskestimering inom IRK-metoden och på så sätt minska obefogad variation mellan bankernas riskvikter. FI ser dessa förtydliganden som viktiga verktyg för att kunna säkerställa tillförlitligheten och konsekvensen hos bankernas IRK-modeller.
FI ser också att svenska bankers riskklassificeringsmetoder behöver förändras väsentligt som en följd av de ändrade reglerna; ändringar som kräver FI:s godkännande.
I enlighet med de nya riktlinjerna och tekniska standarderna kommer FI således att tillämpa en striktare bedömning inom områden som bedöms som särskilt viktiga, bland annat hantering av procykliska riskparameterar, nedgångsjustering av LGD-estimat och tillämpning av försiktighetsmarginaler. FI bedömer även att dessa ändringar sammantaget kommer att höja bankernas riskvikter för exponeringar som kapitaltäcks med IRK-metoden.
För att säkerställa effektivitet och transparens i den kommande processen för att genomföra regelverksförändringarna kommer FI att regelbundet kommunicera förtydliganden av regelverket och förväntningar som FI kommer att ha i sin tillsyn och som bankerna måste uppfylla.