De fem största svenska bankerna visar motståndskraft och har förmåga att klara av ett kraftigt försämrat marknadsläge. Det visar ett stresstest som har samordnats av Europeiska bankmyndigheten (EBA).
EBA:s stresstest prövar 50 av de största europeiska bankernas motståndskraft i ett ogynnsamt scenario med en kraftig konjunkturnedgång samt stort prisfall på fastigheter i spåret av en försvårad pandemi. Scenariot innebär även låga eller negativa räntor under en längre period och där det inte sker någon förlängning av corona-relaterade stödåtgärder. Det ogynnsamma scenariot sträcker sig över en treårsperiod, med utgångspunkt från december 2020. För att uppskatta effekterna av scenariot följer bankerna en detaljerad metod som föreskrivs av EBA. FI, som tillsynsmyndighet, kvalitetsgranskar de svenska bankernas egna antaganden och utfall för att säkerställa att resultaten blir jämförbara mellan bankerna.
EBA:s stresstest visar att de fem svenska bankerna har motståndskraft i det ogynnsamma scenariot. I termer av kärnprimärkapitalrelation (CET1-kvot) ger stresstestet minskningar under treårsperioden på som mest mellan 2,5 och 4,1 procentenheter för storbankerna (Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank), och omkring 1,5 procentenheter för de övriga bankerna (SBAB Bank och Länsförsäkringar Bank). Samtliga svenska banker i stresstestet klarar därmed av det ogynnsamma scenariot utan att bryta mot de kapitalkrav som FI ställer på dem.
EBA:s stresstest har ingen automatiskt koppling till de kapitalkrav eller så kallade pelare 2-vägledningar som FI ställer på de svenska bankerna. För att bestämma storleken på en banks pelare 2-vägledning i den årliga utvärderingen av bankernas kapitalbehov, använder FI en ansats som beskrivs i Finansinspektionens promemoria Övergripande ansats för att bedöma pelare 2- vägledningen för svenska banker (2021).