FI-analys 16: Hur fungerar säkerställda obligationer?

Denna FI-analys beskriver hur svenska säkerställda obligationer fungerar, hur regelverket för säkerhetsmassan är utformat och hur säkerhetsmassan påverkas av ett bostadsprisfall.

I Sverige består största delen av bankernas utlåning till hushåll av bolån, där den egna bostaden används som säkerhet. Svenska banker finansierar en stor del av denna utlåning genom att ge ut säkerställda obligationer. En obligation är ett räntebärande löpande skuldebrev. En viktig skillnad på säkerställda obligationer och andra obligationer är att innehavaren av en säkerställd obligation – utöver fordran på banken – har en särskild förmånsrätt i en så kallad säkerhetsmassa om banken fallerar. Säkerhetsmassan består av tillgångar, främst bolån, som finns på bankens balansräkning men som enligt regelverket ska hållas avskild från bankens övriga tillgångar.

Den som investerar i säkerställda obligationer har flera lager av skydd. Avgörande för kreditrisken i säkerställda obligationer är i första hand utgivarens förmåga att fullgöra sina betalningar, i andra hand låntagarnas förmåga att fullgöra sina betalningar och i tredje hand värdet på de underliggande säkerheterna, det vill säga de pantsatta bostäderna.

Eftersom säkerhetsmassan till stor del består av svenska bolån påverkas dess värde av utvecklingen på bostadsmarknaden. Ett kraftigt prisfall på bostäder skulle påverka värdet av säkerhetsmassan för de säkerställda obligationerna. Om säkerhetsmassan är otillräcklig kan banken vidta åtgärder, exempelvis tillföra nya lån eller fyllnadssäkerheter. Men bankens möjlighet till marknadsfinansiering kan påverkas av utvecklingen på bostadsmarknaden, vilket i sin tur kan leda till effekter för den finansiella stabiliteten.

Läs mer

Laddar sidan