Resultat

2022

Förstärkt digital motståndskraft hos företag i den finansiella sektorn

Rapporten omfattar ett antal förslag och åtgärder som FI bedömer kommer att stärka den digitala motståndskraften hos företagen i den finansiella sektorn. Vissa av åtgärderna är av mer allmän karaktär, medan andra är mer inriktade på att avhjälpa en mer specifik brist. Förslagen i den här rapporten gäller såväl FI:s egen verksamhet som andra myndigheters.

Den svenska bolånemarknaden 2022

De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.

Konsumentskyddsrapport 2022

Osund kreditgivning och provisioner vid försäljning av finansiella instrument. Det är de högst prioriterade riskerna för Finansinspektionens (FI) konsumentskyddsuppdrag 2022.

FI publicerar den första Bankbarometern för 2022

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under 2021.

FI-analys nr 36: Har FI:s riskviktsgolv påverkat bankernas fastighetsutlåning?

I denna FI-analys studerar vi hur riskviktsgolvet påverkat bankernas utlåning till fastighetsföretagen med hjälp av detaljerad utlåningsdata. Syftet är att analysera om riskviktsgolvet har påverkat bankernas räntemarginal och risken i utlåningen. Vi undersöker även hur volymen banklån respektive obligationer till fastighetsföretag har utvecklats före och efter införandet av riskviktsgolvet.

Mer jämställt sparande

Jämställdhet är en spegling av förhållanden i samhället i stort. Faktorer som fördelning av inkomster och tillgångar mellan män och kvinnor ligger utanför detta uppdrag, som handlar om ett mer jämställt sparande. Vad som är ett lämpligt sparande för en viss person beror på en rad faktorer, varav många är individuella. Vad som bör eftersträvas i det här sammanhanget är jämställda förutsättningar att fatta väl övervägda och ändamålsenliga beslut om sparande utifrån den egna situationen. Grundläggande kunskaper behöver ges i grundskolan så att alla fårsamma förutsättningar. Senare i livet behöver kunskaperna byggas på och tillgångtill information och utbildningsmaterial finnas tillgängligt för dem som vill och behöver öka sina kunskaper.

2021

Uppföljning av de nya reglerna om försäkringsdistribution för försäkringsföretag

Finansinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att redovisa de effekter som de nya reglerna om försäkringsdistribution hittills har haft.

Uppföljning av de nya reglerna om provision och oberoende rådgivning

Sedan 2018 gäller nya och utökade krav på värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare som tar emot provisioner eller tillhandahåller oberoende rådgivning eller rådgivning grundad på opartisk och personlig analys. För att studera effekter av de nya reglerna har Finansinspektionen kartlagt hur värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare hanterar provisioner som de tar emot i samband med rådgivning.

FI-tillsyn 25: Flera banker och kreditmarknadsbolag bör se över sina ersättningssystem

Det finns utrymme för flera banker och kreditmarknadsbolag att förbättra sina ersättningspolicyer och tillämpningen av vissa andra bestämmelser i ersättningsföreskrifterna, visar en ny kartläggning från Finansinspektionen.

FI-analys 35: Långivarens betydelse för betalningsproblem och skuld hos Kronofogden

Det finns olika typer av långivare. De erbjuder olika typer av lån och har olika hög risktolerans. Risktoleransen syns i deras affärsmodell, som bland annat består av hur de gör sina kreditprövningar. Det finns även olika typer av låntagare. Vissa efterfrågar små lån och andra efterfrågar stora lån. Både långivarens kreditprövning och låntagarens återbetalningsförmåga är ofta bättre vid stora lån. De små lånen står för en hög andel av tidiga betalningsproblem – påminnelser och inkassokrav. Men små lån kan låntagaren ofta betala tillbaka innan de blir en skuld hos Kronofogden.

Laddar sidan