Icke-finansiella företags tillgång till krediter är centralt för den finansiella stabiliteten, särskilt under finansiella krisperioder. Under senare år har marknaden för företagsobligationer vuxit stadigt och spelar numera en viktig roll för företagens finansiering. Den här analysen visar att det inte har varit lättare att emittera företagsobligationer i svenska kronor under finansiella krisperioder än att ta banklån. Mönstret avviker från tidigare studier som gjorts om USA och euroområdet.
Den svenska marknaden för företagsobligationer har vuxit stadigt under senare år, med allt fler aktörer och större volymer på primärmarknaden. Obligationsmarknaden har också skapat fler alternativ och mer diversifierade finansieringsformer för svenska icke-finansiella företag. Det har sannolikt minskat företagens finansieringskostnader. Men en allt mer marknadsbaserad kreditgivning kan också ha konsekvenser för den finansiella stabiliteten. En viktig del i dessa är om marknadsfinansieringen gör kreditutbudet mer eller mindre stabilt i tider av finansiell kris. Den här analysen visar att det inte har varit lättare att emittera företagsobligationer i svenska kronor under finansiella krisperioder än att ta banklån. Däremot tycks de företag som har tillgång till utländska kapitalmarknader ha kunnat dra fördel av att emittera obligationer i utländsk valuta.
Tidigare forskning som gjorts om USA och euroområdet tyder på att utbudet av företagskrediter på kapitalmarknaderna är mindre procykliskt än utbudet från banksektorn. Det svenska mönstret skiljer sig i det avseendet från länder med större och mer utvecklade kapitalmarknader. En tänkbar anledning till detta är att andrahandsmarknaden för företagsobligationer i Sverige fortfarande präglas av begränsad likviditet. Under krisperioder tenderar investerare att föredra värdepapper med god likviditet. Det kan leda till att efterfrågan på svenska företagsobligationer sjunker under sådana perioder.