FI:s stresstester visar att en majoritet av de svenska fonderna verkar kunna hantera relativt stora utflöden på ett bra sätt. Men vissa företagsobligationsfonder samt en relativt stor andel av högriskobligationsfonderna kan få likviditetsproblem under stressade marknadsförhållanden.
Coronapandemins utbrott under våren 2020 har visat att fonder som erbjuder daglig inlösen kan ha svårt att hantera stora utflöden om deras tillgångar inte kan säljas lätt, snabbt, och i stora volymer utan att priset påverkas betydligt. För att kunna analysera fondernas motståndskraft har FI utvecklat ett stresstestverktyg som bygger på simuleringar av stora utflöden och fonders förmåga att möta dessa genom att sälja olika tillgångar.
Vi sammanfattar resultaten genom två enkla nyckeltal på fondnivå – inlösentäckningsgraden och likviditetsbristen. Våra resultat visar att majoriteten av de svenska fonderna verkar kunna hantera relativt stora utflöden på ett bra sätt. Men en liten andel (9 procent) företagsobligationsfonder samt en relativt stor andel (38 procent) högriskobligationsfonder kan få likviditetsproblem under stressade marknadsförhållanden enligt våra kalibreringar. Detta på grund av att förvaltaren av dessa fonder generellt investerar i mindre likvida tillgångar.
Våra resultat visar också att det inte har skett någon stor förändring i fondallokeringar mellan 2019 och 2022 när det gäller likvida tillgångar, trots de problem som uppstod under pandemin. Tvärtom, är högriskobligationsfonder något mer sårbara i dag än innan utbrottet av pandemin.
Även korta räntefonder kan påverka marknaden om de är tillräckligt stora, trots att de verkar motståndskraftiga och klarar stresstester. På grund av deras stora fondförmögenheter kan de bidra till risker i det finansiella systemet vid stora försäljningar av företagsobligationer.