FI-analys nr 43: d-SRI: En systemriskindikator för Sverige

Cykliska systemrisker byggs typiskt upp när kreditgivningen är expansiv samtidigt som tillgångspriser stiger. Finansiella kriser har ofta inträffat efter sådana perioder. Men en hög kredittillväxt och stigande tillgångspriser kan också spegla att ekonomin har goda framtidsutsikter. Därför är det svårt att kvantifiera uppbygganden av cykliska systemrisker.

Anpassas efter svenska förhållanden

För att försöka skatta när cykliska systemrisker byggs upp har Europeiska centralbanken (ECB) tagit fram en indikator som heter "domestic systemic risk indicator" (d-SRI). Indikatorn d-SRI består av flera olika komponenter som var för sig speglar olika dimensioner av cyklisk systemrisk. Den är tänkt att fungera som en varningssignal innan kriser som härstammar från inhemska obalanser uppstår. Detta så att motståndskraft kan byggas upp innan en kris realiseras. I den här FI-analysen anpassar vi d-SRI för svenska förhållanden.

Riskindikatorn visar var det krävs närmare analys

Den anpassade d-SRI som vi har tagit fram indikerar riskuppbyggnad under åren innan 90-talskrisen, it-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. Det är helt i linje med hur d-SRI ska fungera. I takt med att Riksbanken började höja styrräntan under 2022 för att bekämpa inflationen har vi sett en stramare kreditgivning och lägre tillgångspriser. Det gör att d-SRI uppvisar tydligt strama finansiella förhållanden i dagsläget.

Systemriskindikatorn d-SRI kan bidra med att ge en kvantitativ bild av den övergripande riskuppbyggnaden. Det underlättar FI:s arbete som makrotillsynsmyndighet. Men d-SRI är inte en indikator för att studera specifika risker på nära håll. Däremot får vi, beroende på vilken komponent som driver utvecklingen, en indikation på var i ekonomin obalanser byggs upp och där det krävs närmare analys.