En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaYttrande över promemorian Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder
Det är viktigt att nya regler och krav, som krav på nedskrivningsbara skulder, som införs genom lagen om resolution utgör en del av en väl avvägd helhet tillsammans med FI:s tillsyn och de kapitalkrav som banker underställs i dagsläget, det skriver FI i sitt yttrande över Riksgäldens promemoria Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder (Dnr RG 2016/425).
I Riksgäldens förslag till tillämpningsmetoder för minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL – Minimum Requirements for own funds and Eligible Liabilities) ser FI särskilt fördelar i att förslaget medför ett visst inslag av buffertar och att resolutionsbarhetsbedömningen ges en framträdande roll.
FI:s principiella ståndpunkt är att de nya kraven på nedskrivningsbara skulder bör utformas i samspel med bankernas kapital- och likviditetskrav och med beaktande av deras syfte.
FI:s synpunkter på Riksgäldens förslag koncentreras till tre olika områden.
• Skuldinstrumentens roll och betydelse i de nya kraven behöver minska jämfört med Riksgäldens förslag. FI anser att Riksgäldens förslag om ett skuldandelskrav (som del av resolutionsbarhetsbedömningen) i sig innebär att nya refinansieringsrisker uppstår.
• Den föreslagna automatiska kopplingen mellan minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL) och kapitalkraven behöver förändras för att säkerställa att de nya MREL-reglerna inte påverkar samhällsekonomin och finansiell stabilitet negativt.
• MREL-kravet behöver innehålla en betydande buffert för att hantera både existerande förlustrisk och nya risker som uppstår genom MREL, framför allt risker för refinansieringen av medräkningsbara skulder.
