Hushållens skulder utgör inget hot mot den finansiella stabiliteten men däremot ökar de makroekonomiska riskerna. Ett amorteringskrav kan, om det är utformat på ett flexibelt sätt, minska dessa risker.
Om hushållen amorterar mer minskar deras skulder och därmed kan räntebetalningar minska. Därtill skulle även en dämpning av bostadspriserna bidra till en långsammare skuldtillväxt. Ett amorteringskrav som är flexibelt bidrar på sikt till att stärka hushållens motståndskraft. Om det är illa utformat kan det förvärra problemen.
Utifrån ovanstående kriterier är FI:s förslag på amorteringskrav att nya lån amorteras med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet till dess att belåningsgraden är 70 procent och därefter med minst 1 procent till dess att belåningsgraden är 50 procent. FI:s bedömer samtidigt att amorteringskravet måste följas upp och att regleringen vid behov ses över.