Debattartikel i DN 31 maj 2017: Skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter

Men rapporten visar också att sårbarheter byggs upp. Bostadspriserna ligger på historiskt höga nivåer i förhållande till hushållens inkomster och hushållens skulder stiger snabbare än inkomsterna. Detta är inte hållbart på sikt. För att ytterligare stärka hushållens motståndskraft och bromsa den riskfyllda utvecklingen vill FI därför skärpa amorteringskravet för de hushåll som har stora skulder i förhållande till deras inkomster. Förslaget kommer att gå ut på remiss inom kort.

Höga bostadspriser, låga bolåneräntor och goda ekonomiska förutsättningar gör att hushållen lånar mycket. De svenska hushållens bolån uppgår till nästan 3 000 miljarder kronor och utgör hushållens största ekonomiska åtagande. Bolånen utgör också en stor del av bankernas utlåning. Hur bostadsmarknaden och hushållens skulder utvecklas framöver är därför mycket viktigt för hushållens och för Sveriges ekonomi.

Det unika läget kommer inte vara för evigt. Förr eller senare kommer en lågkonjunktur. I ett sådant läge kan dagens positiva utveckling för hushållen vändas till en negativ spiral med fallande inkomster och mindre förmögenheter, bland annat via lägre bostadspriser. Då kan hushållen dra ner på sin konsumtion vilket ytterligare fördjupar lågkonjunkturen och ökar trycket neråt på bostadspriser. Om en sådan nedgång skulle komma de närmaste åren är dessutom Riksbankens möjligheter att parera lågkonjunkturen begränsade givet dagens låga styrränta.

Hushåll med stora skulder i förhållande till sina inkomster har mindre marginaler och är därför extra sårbara för sådana störningar. De kommer därför sannolikt att dra ner sin konsumtion mer i en nedgång och förstärka den negativa spiralen än mer. En sådan utveckling var tydlig i t.ex. Storbritannien under finanskrisen. Det är därför oroande att det redan idag är en stor andel befintliga och nya bolånetagare som har riktigt stora skulder i förhållande till sina inkomster.

I FI:s uppdrag ingår att värna den finansiella stabiliteten och motverka finansiella obalanser. Hushåll med stora skulder kan innebära just en sådan obalans. Därför införde FI, efter beslut av regeringen, ett amorteringskrav kopplat till bostadens värde för ett år sedan. FI:s analyser visar att den omedelbara effekten av amorteringskravet var att nya bolånetagare köpte billigare bostäder och lånade mindre. De har också använt en större del av sitt sparande för att finansiera bostadsköpet. Amorteringskravet har alltså lett till att nya bolånetagare har lägre skulder än de annars skulle haft. På sikt kommer högre amorteringar dessutom göra att de betalar av sina skulder snabbare. De blir därför mer motståndskraftiga mot makroekonomiska störningar i takt med att de amorterar ner sin skuld.

Men även om amorteringskravet har haft effekt så har fortsatt stark tillväxt och den utdragna perioden av låg inflation medfört att de låga räntorna kommer bestå under en längre tid. I kombination med den dåligt fungerande bostadsmarknaden har det fortsatt driva upp bostadspriser och skulder. FI bedömer därför att motståndskraften behöver stärkas ytterligare.

FI:s förslag på ett skärpt amorteringskrav innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst, dvs. inkomst före skatt, ska amortera 1 procentenhet mer av bolånet per år än vad de skulle behövt göra idag. De mest sårbara hushållen, det vill säga de som har stora skulder både i förhållande till sina inkomster och till bostadens värde, kommer att amortera minst 3 procent av bolånet per år. I övrigt kommer reglerna kring det nya amorteringskravet i allt väsentligt att följa nuvarande krav. Till exempel gäller kravet endast de som tar nya bolån.

FI bedömer att det skärpta kravet – i likhet med det redan införda – kommer att göra att nya bolånetagare köper billigare bostäder och lånar mindre. Utifrån dagens förutsättningar bedöms det skärpta amorteringskravet påverka ungefär 14 procent av de nya bolånetagarna. Motsvarande siffra för det befintliga kravet var knappt 60 procent. Det nya kravet påverkar därmed betydligt färre bolånetagare i dagsläget. Men för de hushåll som överväger att ta stora lån, och därmed påverkas av det skärpta kravet, kan det innebära en stor ökning av amorteringen. De kommer därför i många fall att låna mindre.

Det skärpta kravet innebär också att om bostadspriser och skulder fortsätter att växa i snabb takt framöver så kommer successivt allt fler nya låntagare att påverkas. På så sätt ökar det skärpta kravet motståndskraften hos bolånetagarna om bostadspriserna fortsätter att stiga.

Ett skärpt amorteringskrav ger hushållen möjlighet till viss flexibilitet. Hushållen får låna mer än 4,5 gånger bruttoinkomsten så länge de amorterar mer. Förändringen kan genomföras relativt snabbt genom att den ryms inom samma lagregler som det gällande amorteringskravet. FI kan skicka ett beslutsförslag till regeringen i höst och det skärpta kravet kan, givet regeringens godkännande, träda ikraft i början av 2018. Genom att skärpa kravet och bromsa utvecklingen minskar behovet av mer drastiska åtgärder längre fram.

De åtgärder som FI vidtar bidrar till att göra det finansiella systemet mer stabilt och till att dämpa uppbyggnaden av finansiella obalanser. Detta är centralt för svensk ekonomi. Samtidigt är det viktigt att förstå gränserna för vad FI kan åstadkomma. Den utveckling vi ser på bostadsmarknaden och i hushållens skulder speglar i hög grad ekonomiska förhållanden som ligger utanför FI:s kontroll. Låga räntor, en stark ekonomisk utveckling, ett skattesystem som gynnar skuldsättning och en dåligt fungerande bostadsmarknad bidrar alla till dagens spiral med stigande bostadspriser och skulder. Vad FI kan göra är att hålla emot dessa krafter och se till att den finansiella sektorn och de svenska hushållen står bättre rustade när utvecklingen någon gång vänder.

Erik Thedéen generaldirektör, Finansinspektionen