Erik Thedéen: Tio år efter finanskrisen – är regelverken effektiva?

• Datum: 2019-02-05
• Talare: Generaldirektör Erik Thedéen
• Möte: Finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet

Erik Thedéen deltog den 5 februari i Finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet. Utfrågningen berörde dels synen på det aktuella stabilitetsläget, dels en diskussion kring erfarenheterna av den finansiella reglering som kommit till de senaste tio åren, som en reaktion på finanskrisen 2007–2009. I utfrågningen deltog, utöver Erik Thedéen, finansmarknadsminister Per Bolund, Stefan Ingves från Riksbanken, Hans Lindblad från Riksgälden och Johanna Lybeck-Lilja från Nordea.

Stabilitetsläget

Erik Thedéen tog avstamp i FI:s stabilitetsrapport från november där det konstaterades att konjunkturen börjat dämpas, och att den överhettade bostadsmarknaden har kylts av, både vad gäller bostadspriser och skuldtillväxt. I rapporten drogs slutsatsen att det i grunden är bra med ett mindre drivhusbetonat finansiellt klimat. Sedan dess har den bilden bekräftats och förstärkts, bland annat genom en uppgång i de tidigare mycket låga riskpremierna. Detta innebär en mer normal prissättning av risk som kan dämpa ett överdrivet risktagande. Han menade också att de åtgärder som FI genomfört har bidragit till dämpningen, exempelvis att de mest skuldsatta hushållen har lånat mindre, och nämnde också att FI nu arbetar med en utvärdering av det skärpta amorteringskravet. En rapport kommer att publiceras i slutet av mars.

Men även om utvecklingen gått in i en lugnare fas har Sverige fortfarande både en hög nivå på skuldsättningen och en fortsatt tillväxt av skulderna. Det gäller också att vara vaksam på andra risker än hushållens skulder, till exempel den kommersiella fastighetssektorn. FI bedömer att det finns en tillfredsställande motståndskraft. Erik Thedéen pekade bland annat på det stresstest som Europeiska bankmyndigheten (EBA) genomfört. Stresstester säger inte allt, men ger en viktig indikation.

Tio år efter krisen – är regelverken effektiva?

Att se över och förändra regelverken är en naturlig del av lärprocessen efter en kris, betonade Erik Thedéen. Och bristerna var stora: för lite kapital, för svag beredskap mot likviditetsproblem, outvecklad medvetenhet om systemrisker, att kostnaderna för bankfallissemang slog rakt in i de offentliga finanserna, och ett outvecklat samarbete mellan tillsynsmyndigheter i olika länder.

På alla dessa punkter har det skett omfattande förändringar, i hög grad EU-baserade. De nya kapitaltäckningsreglerna inom EU har höjt kraven på kapital både kvantitativt och kvalitativt, och här i Sverige har vi skärpt kapitalkraven för bolån. Vi har fått uttryckliga krav på likviditetsberedskap (LCR), makrotillsyn har blivit en uttalad myndighetsuppgift och har fått verktyg att arbeta med, vi har fått ett resolutionsregelverk för att hantera banker i kris utan att skattebetalarna ska behöva stå för notan, och vi har fått europeiska tillsynsmyndigheter – EBA, ESMA, Eiopa och ESRB – som plattformar för samarbetet mellan olika nationella myndigheter. I grunden har detta varit nödvändigt och bra.

Han pekade också på några utmaningar, bland annat:

• Gränsöverskridande banker och riskhantering – fortfarande en utmaning för tillsynen
• Proportionalitet behöver få större vikt när regler utformas – det är inte alltid så att "one size fits all". Regelutformning, regeltillämpning och tillsyn måste få ha en viss flexibilitet gentemot olika nationella förhållanden, och grundat i ett riskbaserat synsätt.
• Finansiell reglering börjar användas för annat än den är avsedd för – till exempel för att stimulera småföretag, infrastrukturinvesteringar eller hållbarhet. Detta är angelägna områden, men finansiell reglering är inte rätt verktyg.
• Regelarbitrage – reglerar man ett område hårt kan verksamheterna komma att flytta, till något annat land eller till någon annan typ av institution. Det behöver inte alltid vara dåligt, men det sätter gränser för vad man kan uppnå med reglering.
• Kriser går inte i repris och alla störningar kan inte förutses – viktigt att upprätthålla god motståndskraft i det finansiella systemet.

Avslutningsvis menade Erik Thedéen att den här typen av kontakt och diskussioner med de politiska beslutsfattarna är viktiga och nödvändiga för att FI ska kunna utföra sitt uppdrag på ett bra sätt. En bra dialog mellan politiker och myndigheter kan också bidra till ett samlat och slagkraftigt agerande på den internationella arenan, inte minst när det gäller finansiella regelverk.