Erik Thedéen: Fondprovisioner och intressekonflikter

• Datum: 2021-11-24 
• Talare: Erik Thedéen
• Möte: SvD Investor Summit

Finansinspektionen har bedrivit undersökningar av rådgivning om strukturerade produkter och av företagsobligationer och vi har dessutom nyligen återkallat tillstånden för två värdepappersbolag, Exceed Capital och Nord Fondkommission.

Dålig rådgivning till konsumenter av riskfyllda produkter kan få stora negativa konsekvenser för den enskilde. Strukturerade produkter och företagsobligationer utgör dock en mindre del av marknaden. I dag tänker jag i stället lyfta en annan företeelse som är väldigt vanlig. Nämligen de intressekonflikter som kan uppstå när banker och försäkringsföretag tar emot fondprovisioner som en andel av de fondavgifter som konsumenterna betalar.

Låt mig ge ett exempel. En konsument väljer en fond på ett företags digitala plattform. I det första fallet är det en aktivt förvaltad fond med en fondavgift om 1,44 procent – vilket inte är ovanligt högt. I det fallet får företaget en fondprovision från fondbolaget om 0,69 procent. I det andra fallet så väljer konsumenten en bred indexfond och betalar en fondavgift om 0,21 procent, varav företaget får en fondprovision om 0,08 procent.

Om bankerna och försäkringsföretagen får olika höga fondprovisioner för olika fonder – utan att det är motiverat – så uppstår ett incitament att förmedla dyra aktivt förvaltade fonder. När företaget ger konsumenten rådgivning och direkt kan påverka valet finns självklart en risk för just detta.

Men jag menar att detsamma gäller även i mitt exempel där konsumenten själv väljer fonder på ett företags digitala plattform. Beteendevetenskaplig forskning visar att det finns många sätt att påverka konsumenter att göra val som inte nödvändigtvis är bra för dem. Det kan röra hur fonderna presenteras på den digitala plattformen eller vilka fonder som lyfts fram i företagens nyhetsbrev. Jag hör ofta från branschen att det räcker att konsumenterna får tydlig information om fondprovisionerna. Jag menar dock att det inte är tillräckligt.

Frågan kan också ses från ett annat perspektiv. Det är konsumenten som betalar fondprovisionerna genom fondavgifterna. Det finns krav på att konsumenter ska erhålla en tjänst till ett värde som står i förhållande till de fondprovisioner som de genererar. Kravet gäller för varje konsument och löpande över den tid som fondprovisionerna tas emot.

För att sammanfatta. Olika höga fondprovisioner kan innebära intressekonflikter. Intressekonflikter bör undvikas, annars hanteras. Företagen måste i så fall visa att de hanteras. Att konsumenten själv väljer fonder och får information om fondprovisionernas storlek är enligt mig inte tillräckligt. Fondprovisionerna måste också motsvara ett värde för konsumenten – oavsett hur distributionen sker. Även detta måste företagen kunna visa. Jag har personligen svårt att se hur ett företag motiverar att det som i mitt exempel, erhåller åtta gånger så hög fondprovision när konsumenten själv väljer en aktivt förvaltad fond i stället för en bred indexfond.

Tack för ordet!