Kryptotillgångar hotar klimatomställningen – energikrävande utvinning bör förbjudas

Kryptotillgångars samhällsnytta kan och bör ifrågasättas. Finansinspektionen, liksom andra aktörer som Internationella valutafonden och amerikanska centralbanken, bedömer att kryptotillgångar medför stora problem. Riskerna för konsumenter är betydande samtidigt som de används i kriminella syften som penningtvätt, finansiering av terrorism och som betalmedel vid utpressningar. Kryptotillgångar har samtidigt en stor negativ påverkan på klimatet där utvinningen i dag leder till stora utsläpp av växthusgaser och hotar den nödvändiga klimatomställningen i morgon. Det är oroande och något som behöver regleras.

University of Cambridge och sajten Digiconomist uppskattar i dag att de två största kryptotillgångarna, bitcoin och ethereum, tillsammans använder ungefär dubbelt så mycket el på ett år som vi använder i hela Sverige. Att det går åt så mycket el för kryptoproduktion beror på utvinningsmetoden som kallas proof of work, där alla som vill utvinna tillgångar tävlar i att lösa en krypteringsuppgift. Vinnaren får nya kryptotillgångar som pris. Enda sättet att lösa uppgiften är att datorer "gissar sig fram" genom upprepade programkörningar. När många kryptoproducenters datorer jobbar samtidigt blir elförbrukningen därefter.

När värdet på kryptotillgångar som bitcoin ökar är det fler som vill vara med och tävla. Då ökar automatiskt svårighetgraden på krypteringsuppgiften vilket kräver mer datorkraft och i sin tur leder till större elförbrukning och i dagsläget stora koldioxidutsläpp. Vi ser tydligt att ju mer värdet på bitcoin ökar, desto mer utsläpp får vi. Digiconomist beräknar att kryptotillgångarna med nuvarande värde leder till uppemot 120 miljoner ton koldioxid i atmosfären per år. För att bättre förstå hur mycket det är kan vi jämföra det med utsläpp från långflygningar. Om vi använder branschens egna siffror från ICAO Carbon Emissions Calculator och lägger till höghöjdseffekten framkommer att kryptotillgångarnas utsläpp idag motsvarar 100 miljoner flygresor tur och retur mellan Sverige och Thailand. Det visar tydligt hur stort problemet är.

Utsläppen beror på att kryptoproducenterna till stor del förlagt sin verksamhet till länder med låga energipriser och en hög andel fossilberoende elproduktion. Eftersom värdet på bitcoin ökat så mycket har det även lett till att gamla fossilbaserade kraftproducenter fått förlängd livslängd. Detta sker nu över hela världen vilket är en mycket oroande utveckling.

Många kryptoproducenter har, på grund av ökad debatt om klimatpåverkan och att Kina förbjudit bitcoin, börjat titta på möjligheten att utvinna tillgångarna med hjälp av förnybar energi. Blickar riktas mot Norden, där priserna är låga, beskattningen är förmånlig och tillgången på förnybar energi är god. Vi ser redan etableringar i norra Sverige. Mellan april och augusti i år ökade elkonsumtionen, för utvinning av bitcoin i Sverige, med flera hundra procent och uppgår nu till 1 TWh på årsbasis. Det motsvarar hushållselen för 200 000 hushåll. Det är en utveckling som vi behöver stoppa.

Om vi skulle tillåta stor utvinning av kryptotillgångar i Sverige riskerar vi att vår förnybara energi inte räcker till de avgörande klimatomställningarna som vi behöver göra. Som att få fram fossilfritt stål, storskalig batteritillverkning och elektrifiering av vår transportsektor. Utgår vi från beräkningar som gjorts av Cambridge University ser vi att du idag kan köra en mellanstor elbil 178 000 mil på samma energi som krävs för att utvinna en enda bitcoin. Det är 44 varv runt jorden. Och varje dag utvinns det 900 bitcoins. Det är inte en rimlig användning av vår förnybara energi.

Vår slutsats är att metoden som idag används för att utvinna bitcoin och ethereum måste regleras. Både EU och Sverige behöver vara tydliga med att vår förnybara energi ska användas där den gör mest nytta för samhället som helhet.

En reglering kan man göra på olika sätt, till exempel går det att införa ekonomiska styrmedel som klimatskatter på den energikrävande produktionen av bitcoin. En annan möjlighet är att informera om klimatproblematiken med förhoppning om att det ska leda till att både producenter och investerare efterfrågar mindre energikrävande sätt att framställa kryptotillgångar. Med tanke på den stora hype och snabba etableringen av kryptotillgångar skulle det sannolikt inte räcka till. Utsläppen behöver stoppas här och nu och den förnybara energin behöver användas för klimatomställning av samhällsviktiga verksamheter.

Vi föreslår därför följande åtgärder:

1. Att EU utreder att förbjuda den energikrävande utvinningsmetoden proof of work. Det finns andra metoder för att utvinna kryptotillgångar, inklusive bitcoin och ethereum, som beräknas minska energianvändningen med 99,95 procent med bibehållen funktion.
2. Att Sverige motverkar bred etablering av kryptoutvinning med den energikrävande metoden under tiden.
3. Att företag som strävar efter att ha en verksamhet i linje med Parisavtalet inte kan kalla sig hållbara om de handlar och investerar i kryptotillgångar som utvunnits med metoden proof of work.

Visst finns det en risk att dessa åtgärder leder till att kryptoproducenter lägger utvinningen i andra länder där den potentiellt kan leda till större utsläpp. Men Sverige och EU bör gå före och bana väg för att nå Parisavtalets mål. Det är därmed också viktigt att beslut från EU följs upp av andra länder och regioner, något som EU och Sverige bör verka för.

Ett förbud i EU sätter press på andra länder och leder till att kryptotillgångar utvinns med mer energieffektiva metoder i hela världen. Och på så sätt kan förnybar energi användas för klimatomställning där den gör som mest nytta.

Erik Thedéen, Finansinspektionen
Björn Risinger, Naturvårdsverket