Erik Thedéen: Konsekvenser för finansiell stabilitet av kriget i Ukraina

”Rysslands invasion av Ukraina har orsakat oerhört mänskligt lidande. De ekonomiska konsekvenserna är svårbedömda, men om konflikten blir långvarig och inflationstrycket stiger ytterligare, kan det leda till högre räntor. Det skulle sätta press på högt belånade hushåll och kommersiella fastighetsföretag i Sverige”, sa Erik Thedéen, generaldirektör på FI, i ett anförande i finansutskottet.

  • Datum: 2022-03-17
  • Talare: Erik Thedéen
  • Möte: Finansutskottet 

"Rysslands ekonomi utgör en liten del av den globala ekonomin, men landet är en stor exportör av olja, gas och andra råvaror", inledde Erik Thedéen.

"Rysslands invasion och de efterföljande sanktionerna har skapat stor turbulens på de finansiella marknaderna. Oron är stor och många investerare söker sig till säkra tillgångar och valutor", påpekade Thedéen.

Läget globalt

"Som helhet fungerar de globala finansiella marknaderna dock väl. Volatiliteten är förhöjd, men inte extrem. Prisrörelserna har varit som störst på energi och råvaror. Även priset på vete och vissa metaller (palladium, aluminium och zink) har stigit. Högre energipriser har en generellt åtstramande effekt på ekonomin, men drabbar särskilt energiintensiva tillverkningsbranscher där potentiella produktionsstopp och konkurser kan ske. Även hushållen drabbas av högre energi- och spannmålspriser", fortsatte Thedéen.

"Stigande energi- och råvarupriser har också spätt på det generella inflationstrycket i västvärlden i kölvattnet av coronapandemin. Det ökar sannolikheten för en inflationsspiral, i den mån som de stigande priserna sätter avtryck på lönebildningen. Vi står med andra ord potentiellt inför ett stagflationscenario präglat av stigande inflation och sjunkande tillväxt", sa Thedéen.

Läget i Sverige

"Konsekvenserna för den finansiella stabiliteten i Sverige är svårbedömda. Den svenska finansiella sektorn har små exponeringar mot Ryssland. Svenska företag är dessutom mindre fossilberoende än i många EU-länder, vilket gör att näringslivet är mindre sårbart för stigande priser på olja och gas. Sammantaget minskar det risken för kreditförluster i bankernas företagsutlåning. FI bedömer att likviditeten i storbankerna i nuläget är god och att finansieringsmarknaderna fungerar", sa Thedéen.

"Risken för cyberattacker med direkta eller indirekta konsekvenser för det svenska finansiella systemet har dock ökat, även om konsekvenserna är svåra att kvantifiera. Vi för en löpande dialog med bankerna om deras sårbarhet för attacker och bedömer att beredskapen är tillfredsställande," sa Thedéen.

"Om konflikten blir långvarig och inflationstrycket ökar ytterligare kan det leda till att räntorna stiger mer och snabbare än vad vi har trott. Högre räntor kan i sin tur sätta press på högt belånade hushåll och kommersiella fastighetsföretag i Sverige. Vi vet sedan tidigare att den kommersiella fastighetsmarknaden är särskilt känslig för ränteökningar. FI:s åtgärder har samtidigt ökat motståndskraften hos banker och hushåll, vilket gör att de står bättre rustade för att hantera det utmanande läge som en långvarig konflikt skulle innebära. Detta är något vi följer noga. För hushållen är det klokt att säkerställa att man har marginaler och att ta höjd för att räntorna kan stiga framöver", sa Thedéen.

Sanktionerna och FI:s roll

"Utrikesdepartementet samordnar den svenska sanktionspolitiken och fördelar ansvaret bland svenska myndigheter. Det sker genom regeringsbeslut. Utöver brottsbekämpande myndigheter är det framförallt fyra myndigheter som har utsetts till behöriga myndigheter: Kommerskollegium, Inspektionen för Strategiska produkter, Försäkringskassan och FI", konstaterade Thedéen.

"Företagen har ansvaret för att de följer sanktionsbestämmelserna. Vår uppgift är att ta emot uppgifter om frysta konton, samt att bevilja undantag från frysning av tillgångar för rutinmässig förvaltning. Med anledning av att EU har infört ett förbud mot transaktioner kopplade till Rysslands och Belarus centralbanker, fick vi ett till uppdrag den 11 mars, som innebär att vi får fatta beslut om att tillåta sådana transaktioner om de är absolut nödvändiga för att säkerställa den finansiella stabiliteten i unionen som helhet, eller i den berörda medlemsstaten", sa Thedéen.

"FI har alltså en relativt begränsad roll när det gäller hantering av sanktionerna, men i vår löpande tillsyn kommer vi att följa upp att bankerna har rutiner på plats för att efterfölja de regler som beslutats", avslutade Erik Thedéen.

Laddar sidan