FI:s årsredovisning 2016

I mål med viktiga frågor

År 2016 var inte bara mitt första hela år på FI – FI fyllde också 25 år. Det är inte mycket om man jämför med en del andra myndigheter, men ändå ett kvartssekel inom ett område som varit med om en enorm utveckling. Inte minst har tekniken för att producera och distribuera finansiella tjänster förändrats. Ett par finanskriser har också passerat och särskilt i spåren av den senaste krisen har reglerna på finansmarknaderna förändrats i grunden.

Lyckligtvis präglades 2016 mer av diskussion kring tekniska och strukturella förändringar än av finanskriser. De stora finansiella företagen har börjat se över sina affärsmodeller i ljuset av nya regler och nya utmaningar. Och nya aktörer dyker upp, bland annat i form av så kallade fintechbolag som vill ta sin del av marknaden för finansiella tjänster, till exempel via automatiserad rådgivning. Här finns både möjligheter och risker för oss som konsumenter av finansiella tjänster och därmed även utmaningar för regelgivare och tillsynsmyndigheter.

För FI:s del innebar 2016 att vi kom till avslut med ett antal viktiga frågor. Bland annat kom reglerna om amorteringskrav för nya bolån på plats i början av sommaren. Nu är det vår uppgift att följa och analysera effekterna av kravet, som ju påverkar vardagsekonomin för många svenska hushåll och därmed även ekonomin i stort.

Det nya regelverket för försäkringsbranschen, Solvens 2, började gälla efter närmare tio års arbete inom EU. De första rapporterna enligt de nya reglerna visade att alla bolag klarade solvenskapitalkravet. Solvens 2 omfattar inte tjänstepensionsföretag, vilket gjorde att FI behövde se över trafikljusmodellen, ett av våra viktigaste tillsynsverktyg för försäkringssektorn. Efter analys och diskussion beslutade FI att inte ändra modellen.
Däremot kommer vi att hämta in mer information från företagen för att säkerställa att de har kontroll på riskerna. I samma anda hade FI fokus på effekterna på försäkringsföretagen av de låga räntorna. Stresstester och andra indikatorer visar på god motståndskraft, men frågorna kräver uppmärksamhet även framöver med tanke på att räntorna kan komma att ligga kvar på låga nivåer.

I ökad utsträckning har Sverige kommit att bli det regionala centrumet för bank- och finansverksamhet i Norden. Under 2016 inledde Nordea en process för att göra om dotterbolag i Danmark, Finland och Norge till filialer till den svenska banken. Förändringen krävde myndighetsbeslut i samtliga inblandade länder. I Sverige låg beslutet på FI. Vi gav Nordea tillstånd att gå vidare. Efter att tillstånd getts även i de andra länderna genomfördes förändringen vid årsskiftet.

FI:s beslut baserades på att Nordea redan hade en centraliserad verksamhet, där många funktioner och system är integrerade. Moderbanken och dotterbankerna var således redan operativt finansiellt tätt sammanlänkade. Ett fallissemang i en av delarna skulle således innebära stor risk för fallissemang även i övriga delar av koncernen. Övergången till filialer gör att den legala strukturen bättre överensstämmer med styrningen av banken; komplexiteten minskar därmed, något som på sikt bör reducera de operativa riskerna.

Samtidigt ser vi utmaningar både för FI och för Nordea. FI får ett större tillsynsansvar, vilket kräver mer resurser och Nordea ska ställa om organisationen till den nya legala strukturen.

Vart femte år granskar Internationella valutafonden (IMF) om regelverk, tillsyn med mera för den svenska finansiella sektorn lever upp till internationella riktlinjer. 2016 var det dags igen. Det är ett omfattande projekt och många arbetstimmar på FI gick åt till att svara på IMF:s frågor och kommentera deras synpunkter. Både Sverige och FI kom bra ut i slutrapporten, även om IMF hade en hel del synpunkter. Bland annat framförde IMF − liksom vid tidigare besök − att FI behöver mer resurser för tillsyn samt ett tydligare mandat när det gäller makrotillsynen.

Under 2016 kom också nya regler om marknadsmissbruk på plats. De innebar inte bara nya krav utan omfattar även fler aktörer, till exempel vilka som räknas som närstående och därmed måste rapportera värdepappersaffärer till FI. Nytt är också att FI får en mer utredande roll. Det betyder att vi måste utveckla nya arbetsmetoder, liksom att utöka samarbetet med Ekobrottsmyndigheten. En viktig uppgift blir också att under 2017 informera ytterligare om de ändringar som kommer inom detta regelverk.

Jag tycker att vi redan i dag kommunicerar mycket med omvärlden, men suget efter information från oss är fortsatt stort. FI behöver ha en tydlig och bred kommunikation med omvärlden så att fler förstår vårt uppdrag och vår roll. Dialog med branschen är en viktig del i detta. Under 2016 var vi till exempel ute och talade på ett 70-tal externa evenemang. Vi höll dessutom 14 egna FI-forum om nya regler och FI:s ståndpunkter i olika frågor, alltifrån detaljerad information kring rapportering inom försäkringsbranschen till vad som händer på fintech-området. Framöver kommer vi att kommunicera mer kring våra iakttagelser i tillsynen samt ha mer direkt dialog med företagens ledningar.

FI har till följd av nya uppdrag blivit en större och mer komplex organisation. Vi behöver fortlöpande tänka över hur vi bäst kan organisera verksamheten så att vi använder våra resurser väl. Vi ska i än högre grad verka som en integrerad myndighet och ta till vara myndighetens samlade kompetens i våra olika arbetsprocesser. På så sätt får vi bättre reglering och mer tillsyn för samma insats.

En annan ledstjärna för vårt arbete är ett analytiskt förhållningssätt i allt vi gör. Det gäller analysen av hot mot stabiliteten i samhällsekonomin inom makrotillsynen och vilka kapitalkrav som ska ställas på banker för att uppnå finansiell stabilitet. Och det gäller hur vi arbetar för att nå ett högt konsumentskydd och för att genom effektiv marknadstillsyn se till att värna värdepappersmarknadernas integritet. Vissa av dessa analyser publicerar vi i särskilda rapporter under rubriken FI-analys. Under 2016 skrev vi till exempel om effekter av bruttosoliditetskrav och skuldkvotstak, samt om sårbarhetsindikatorer inom försäkringsområdet.

Mitt jobb på FI betyder att jag hela dagarna möter experter på olika områden. Eftersom FI är en kunskapsorganisation, är många av våra medarbetare attraktiva på arbetsmarknaden och i synnerhet på finansmarknaden. En följd av detta är hög personalomsättning. Därför kommer vi fortsatt arbeta för att FI ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska vara en arbetsplats som både erbjuder juniora medarbetare ett första steg i karriären och som tar tillvara seniora personers kompetens. Jag vill att medarbetarna ska kunna utveckla sin kompetens och känna att den tas till vara inom FI. Det betyder att det ska gå att göra karriär som chef eller specialist på FI. Men lika viktigt är att se till att alla som jobbar på FI är stolta över att få bidra och göra skillnad på en av Sveriges viktigaste myndigheter.

Att sätta spelregler för den finansiella sektorn och hålla koll på att de följs är verkligen en viktig uppgift. FI påverkar hur samhällsekonomin och finanssektorn utvecklas på kort och lång sikt, liksom förutsättningarna för enskilda konsumenter att hantera sin privatekonomi och sin ekonomiska trygghet.

2017 blir ett spännande år som sannolikt kommer att präglas av Brexit, ekonomisk-politiska utmaningar i Europa och att USA har en ny president. Nya politiska förhållanden innebär ökad osäkerhet om utvecklingen både i ekonomin och på finansmarknaderna. Det finansiella systemet är globalt och därmed spelar det roll även för Sverige vad som händer i London och New York. Den utvecklingen ska hanteras samtidigt som stora banker och försäkringsbolag, låga räntor och höga skulder i hushållssektorn kräver vaksamhet från FI på hemmaplan.

Det kommande året på FI lär alltså bli minst lika innehållsrikt och utmanande som 2016. Jag och mina medarbetare lovar att fortsatt göra vårt bästa för att nå våra mål.

Erik Thedéen
Generaldirektör

Läs mer